loadingEn 14-åring misstänks för mordförsök efter en skottlossning på köpcentret Kungsmässan i Kungsbacka nyligen. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
En 14-åring misstänks för mordförsök efter en skottlossning på köpcentret Kungsmässan i Kungsbacka nyligen. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Inrikes

Rekordmånga barn inför rätta: ”Enorm ökning”

Robin Salomonsson/TT

Från noll till 42. Antalet barn som ställs inför rätta med bevistalan har ökat dramatiskt efter en lagändring i fjol. Men något straff är det aldrig tal om – oavsett hur grovt brott det rör sig om.

14-åringar som försöker begå mord. 13-åringar som skjuter mot portar.

Bara i Göteborgsområdet misstänks flera barn för en rad olika våldsdåd de senaste veckorna.

Och det är inte helt oväntat.

I takt med att den organiserade brottsligheten blir allt grövre kryper våldet även ned i åldrarna. Inte sällan rekryterade av kriminella gäng via bland annat sociala medier.

– Det verkar vara en väldigt kraftig ökning på kort tid. Min uppfattning är att det i huvudsak handlar om att de får uppdrag av äldre, säger Manne Gerell docent i kriminologi vid Malmö universitet.

Lagändring 2023

Ett barn under 15 år som misstänks för ett grovt brott kan inte anhållas, häktas eller åtalas. I stället är det genom en så kallad bevistalan som den eventuella skulden kan fastställas.

I mångt och mycket liknar det en vanlig brottmålsprocess: en åklagare undersöker omständigheter och uppsåt och en domstol tar i slutändan ställning i skuldfrågan. Men i en bevistalan blir det inga straffrättsliga påföljder eftersom personer under 15 år inte är straffmyndiga.

Sedan en lagändring 2023 – som innebär att enskilda åklagare kan väcka bevistalan – ställs allt fler barn inför rätta.

Bara i år har en bevistalan väckts 42 gånger fram till och 30 september. Jämfört med början av 2020-talet – då bevistalan väcktes ett fåtal gånger – är skillnaden stor.

"Helt avgörande"

Samtidigt menar John Rosell, åklagare i Göteborg, att den svenska lagstiftningen inte är anpassad för dagens utmaningar.

– Vi ser en enorm ökning av unga personer som begår allvarliga brott. Det behövs ökade möjligheter att frihetsberöva ungdomar. Det är helt avgörande för att kunna stävja den grova brottsligheten, säger Rosell.

Justitieministern Gunnar Strömmer (M) är inne på ett liknande spår. Han uppger för TT att det pågår ett intensivt lagstiftningsarbete för just unga förövare.

– Att exempelvis ge polisen möjlighet att använda tvångsmedel även mot unga är en mycket kritisk sak både för att förhindra och att kunna klara upp den här typen av brott, säger Strömmer.

Bevistalan

Den som är under 15 år och begår brott kan inte dömas till någon påföljd. I vissa fall kan polis eller åklagare ändå genomföra en utredning för att utreda vad som har hänt och ge socialtjänsten underlag för att kunna sätta in stöd- eller vårdinsatser.

Vid särskilt allvarliga brott kan åklagaren begära att domstol prövar skuldfrågan genom så kallad bevistalan. Detta görs bara när åklagaren bedömer att det går att bevisa att personen begått brottet. Domstolen kommer då att ta ställning till om den unga personen begått brottet eller inte, men kommer inte att döma ut någon påföljd.

Antal gånger en bevistalan väckts de senaste åren:

2020: 1

2021: 3

2022: 0

2023: 10

2024 (till och med 30 september): 42

Källa: Åklagarmyndigheten.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingEn 14-åring misstänks för mordförsök efter en skottlossning på köpcentret Kungsmässan i Kungsbacka nyligen. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
En 14-åring misstänks för mordförsök efter en skottlossning på köpcentret Kungsmässan i Kungsbacka nyligen. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Inrikes

Rekordmånga barn inför rätta: ”Enorm ökning”

Robin Salomonsson/TT

Från noll till 42. Antalet barn som ställs inför rätta med bevistalan har ökat dramatiskt efter en lagändring i fjol. Men något straff är det aldrig tal om – oavsett hur grovt brott det rör sig om.

14-åringar som försöker begå mord. 13-åringar som skjuter mot portar.

Bara i Göteborgsområdet misstänks flera barn för en rad olika våldsdåd de senaste veckorna.

Och det är inte helt oväntat.

I takt med att den organiserade brottsligheten blir allt grövre kryper våldet även ned i åldrarna. Inte sällan rekryterade av kriminella gäng via bland annat sociala medier.

– Det verkar vara en väldigt kraftig ökning på kort tid. Min uppfattning är att det i huvudsak handlar om att de får uppdrag av äldre, säger Manne Gerell docent i kriminologi vid Malmö universitet.

Lagändring 2023

Ett barn under 15 år som misstänks för ett grovt brott kan inte anhållas, häktas eller åtalas. I stället är det genom en så kallad bevistalan som den eventuella skulden kan fastställas.

I mångt och mycket liknar det en vanlig brottmålsprocess: en åklagare undersöker omständigheter och uppsåt och en domstol tar i slutändan ställning i skuldfrågan. Men i en bevistalan blir det inga straffrättsliga påföljder eftersom personer under 15 år inte är straffmyndiga.

Sedan en lagändring 2023 – som innebär att enskilda åklagare kan väcka bevistalan – ställs allt fler barn inför rätta.

Bara i år har en bevistalan väckts 42 gånger fram till och 30 september. Jämfört med början av 2020-talet – då bevistalan väcktes ett fåtal gånger – är skillnaden stor.

"Helt avgörande"

Samtidigt menar John Rosell, åklagare i Göteborg, att den svenska lagstiftningen inte är anpassad för dagens utmaningar.

– Vi ser en enorm ökning av unga personer som begår allvarliga brott. Det behövs ökade möjligheter att frihetsberöva ungdomar. Det är helt avgörande för att kunna stävja den grova brottsligheten, säger Rosell.

Justitieministern Gunnar Strömmer (M) är inne på ett liknande spår. Han uppger för TT att det pågår ett intensivt lagstiftningsarbete för just unga förövare.

– Att exempelvis ge polisen möjlighet att använda tvångsmedel även mot unga är en mycket kritisk sak både för att förhindra och att kunna klara upp den här typen av brott, säger Strömmer.

Bevistalan

Den som är under 15 år och begår brott kan inte dömas till någon påföljd. I vissa fall kan polis eller åklagare ändå genomföra en utredning för att utreda vad som har hänt och ge socialtjänsten underlag för att kunna sätta in stöd- eller vårdinsatser.

Vid särskilt allvarliga brott kan åklagaren begära att domstol prövar skuldfrågan genom så kallad bevistalan. Detta görs bara när åklagaren bedömer att det går att bevisa att personen begått brottet. Domstolen kommer då att ta ställning till om den unga personen begått brottet eller inte, men kommer inte att döma ut någon påföljd.

Antal gånger en bevistalan väckts de senaste åren:

2020: 1

2021: 3

2022: 0

2023: 10

2024 (till och med 30 september): 42

Källa: Åklagarmyndigheten.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024