Regeringen lägger fram en plan för att Sverige ska bli lite mindre beroende av import av livsmedel.

Statsminister Stefan Löfven ser en ökning från dagens grad av självförsörjning från 50 till 60 procent inom räckhåll – men landsbygdsministern tror på ännu mer.

– I dag importerar vi hälften. Det är bättre om vi själva kan tillverka mer och det är bättre för alla människor runt om i världen som vi vet behöver mat och det är onödigt om vi köper den om vi kan tillverka den själva, säger statsministern på en pressträff med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) och miljöminister Karolina Skog (MP) på Fazer kvarn i Lidköping.

De presenterade en plan som ska fylla den nyligen presenterade livsmedelsstrategin med innehåll. I strategin finns inget mål för självförsörjning, men en satsning på ökad inhemsk matproduktion beräknas ge 10 000 nya jobb. Den siffran bygger i sin tur, enligt Löfven, på att självförsörjningsgraden ökar från 50 till 60 procent.

Klara löfte

– Vi har inte satt något mål, men låt oss säga att vi funderar på att höja till 60 så vore det en bra början, säger Löfven och understryker att det också kan bidra till att regeringen ska klara sitt löfte om att nå ned till EU:s lägsta arbetslöshet 2020 samt en ökad beredskap i en eventuell krissituation.

Sven-Erik Bucht talar om 10, 20, kanske 30 procentenheters ökning som möjlig.

Planen som regeringen lägger fram omfattar en miljard kronor, till olika insatser, och ett 40 tal punkter. Nio av punkterna presenteras nu. Men 540 miljoner av pengarna tas ur landsbygdprogrammet och övriga medel läggs ut på tre år. I mars ska ytterligare åtgärder presenteras.

Eko får mål

Miljöminister Karolina Skog, säger att två av målen, minst, handlar om ekologiska produkter. Det ena går ut på att 30 procent av åkermarken 2030 ska vara vikt för ekologisk produktion. Nu ligger andelen runt 17 procent, enligt Skog.

Det andra handlar om att 60 procent av de livsmedel som stat, kommuner och landsting köper in ska vara ekologiska 2030. Nu är det kanske 20 procent.

Planen innehåller exportsatsningar, satsningar på forskning och innovation och åtgärder mot matsvinn.

Nyligen presenterade regeringen och de fyra borgerliga partierna de övergripande målen för livsmedelsstrategin, men partierna och regeringen var inte överens om hur.

På en fråga om hur regeringens planer på en vägslitageavgift för tung trafik, även kallad kilometerskatt, rimmar med förutsättningar för livsmedelsproduktion säger Löfven att det återstår att se vad utredningen snart kommer att föreslå.

– Den ska utformas så att vi både klarar miljön, klimatomställningen och att vi inte skadar svenskt näringsliv, säger Löfven.

(TT)

Handlingsplanen

Nio av planens punkter presenteras nu, ytterligare ett trettiotal kommer i mars. Åtgärderna ska göra att målen i livsmedelsstrategin uppnås. Jordbruksverket får flera uppdrag. Det gäller hur man bäst bygger anläggningar och hus inom köttproduktion. Verket får i uppdrag att genomföra handlingsplanen för vattenbruk, som fiskodling, och 14 miljoner till det. Verket ska utveckla rådgivning inom köttproduktion och att fortlöpande följa upp livsmedelsstrategin. Livsmedelsverket får 7,5 miljoner till att arbeta vidare för att motverka matsvinn och 10,5 miljoner för att stödja samhällets kontroll av livsmedel bättre. Livsmedelsverket ska också utveckla begreppet nyckelhålsmärkning. Källa: Regeringskansliet