Tre kvällar i rad har det larmats om misstänkta drönarobservationer över Arlanda – men polisen kan med största sannolikhet bekräfta att det i flera fall rörde sig om något annat. Per Engström, sektionschef vid polisens Nationella operativa avdelning (Noa) svarar på varför det är så enkelt att missta sig.

Mörker. Det är den gemensamma nämnaren för de aktuella fallen, enligt Engström.

– Det är oerhört svårt som betraktare att göra en bra avståndsbedömning, vad är det jag ser överhuvudtaget, hur långt bort är det här föremålet och hur stort. Det är skillnad om det händer dagtid, säger han.

När polisen gör sin bedömning jämför man teknisk data såsom radarbilder och foton.

"Masspsykologisk effekt"

Under en vecka i januari 2022 fick polisen in omkring 200 iakttagelser om misstänkta drönarobservationer, varav flera vid svenska kraftverk. Största delen av dem avfärdades.

– Det är väl alltid så här att det blir någon typ av masspsykologisk effekt, man börjar titta, "vad är det där för något?", man tittar upp i skyn när man annars kanske inte gör det och då upptäcker man att det är massa saker som rör sig, säger Engström och påminner också om de påstådda ubåtsobservationerna på 1980-talet.

– Det blir en väldig rapportering runt ämnet, och det gör att det kommer in fler rapporter, fortsätter han.

Resultat före veckans slut

Ofta kan det finnas naturliga orsaker bakom observationerna, enligt Engström. Vad gäller just misstänkta drönarobservationer i mörker kan de ofta blandas ihop med till exempel flygplan, helikoptrar, satelliter och master.

Polisens utredning kring de aktuella observationerna vid Arlanda pågår fortfarande.

– I några fall kan vi säga att det inte rör sig om drönare, men vi är inte färdiga med alla förhör och inrapporterade incidenter. Men vi borde kunna komma fram till någon typ av resultat innan veckan är slut.

Vidare säger han att polisen stödjer Arlanda under de kommande dagarna med utrustning för att direkt kunna bedöma misstänkta observationer.