loadingBlommor som lades på Drottninggatan efter terrordådet 2017. Foto: Anders Wiklund/TT
Blommor som lades på Drottninggatan efter terrordådet 2017. Foto: Anders Wiklund/TT
Inrikes

Örebrodåd fick terroroffer att gå samman

Sophie Tanha/TT

Först åtta år senare fanns energin. Annika Bevington, som förlorade sin man i terrorattacken på Drottninggatan, har tillsammans med andra offer och anhöriga startat en förening för att hjälpa de som drabbats av svåra våldsdåd.

– Örebrodådet blev som en utlösande faktor, säger hon.

Det tog 30 timmar för Annika Bevington att få dödsbudet efter det att hennes man Chris Bevington blivit en av de fem som dödades i terrordådet i Stockholm den 7 april 2017.

– De timmarna är skadliga, kroppen reagerar på ett sätt som bränner ut nervsystemet och hjärnan, säger hon.

När hon såg att det efter skolmassakern i Örebro dröjde ännu längre för anhöriga att få besked blev hon först förskräckt – sedan handlingskraftig.

Vill få plats vid bordet

Tillsammans med Jeanette Åkerlund, som förlorade sin dotter Ebba i dådet på Drottninggatan, och Saga Berlin som själv drabbades av lastbilens framfart, har hon bildat organisationen Förening för terrorns offer och anhöriga. Målet är att kunna föra talan för alla som drabbas av särskilda våldshändelser.

– Jag har känt att behovet funnits i flera år. Men det var inte förrän nu, åtta år senare, som vi lyckats uppbringa energin som krävs, säger Annika Bevington.

Frågan om snabbare identifiering och dödsbud till anhöriga, och direkt psykologiskt stöd vid sådana besked, är bara en av flera punkter som föreningen driver.

Man vill bland annat också se mer praktiskt hjälp till drabbade när det gäller administration för till exempel att kräva skadestånd. Drabbade bör också snabbare kunna behandlas för posttraumatiskt stressyndrom, utan att först behöva genomgå en lång utredning, enligt föreningen.

Genom att organisera sig hoppas Annika Bevington dels att drabbade ska få en plats vid bordet när till exempel politiker diskuterar följderna av grova våldsbrott som terrorism eller massmord. Med en förening i ryggen kan det också bli lättare att prata om sina erfarenheter och låta samhället dra nytta av dem, tror hon.

– Det här är våra djupaste trauman som vi sitter och pratar om. Det river upp och tar mycket energi.

"Det tar tid"

Polisen i Örebro säger att dödsbud dels kan dröja eftersom personer som dödas i våldsdåd, med yttre skador, kan vara svårare att identifiera än de som avlidit av andra skäl.

– Det måste göras på ett rättssäkert sätt. Det tar tid, säger Lars Hedelin, presstalesperson vid polisen i Bergslagen.

Vid vissa tillfällen kan polisen också vilja vänta tills alla offer identifierats innan man ger besked till någon anhörig, för att undvika spekulationer eller falska förhoppningar, enligt Hedelin.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingBlommor som lades på Drottninggatan efter terrordådet 2017. Foto: Anders Wiklund/TT
Blommor som lades på Drottninggatan efter terrordådet 2017. Foto: Anders Wiklund/TT
Inrikes

Örebrodåd fick terroroffer att gå samman

Sophie Tanha/TT

Först åtta år senare fanns energin. Annika Bevington, som förlorade sin man i terrorattacken på Drottninggatan, har tillsammans med andra offer och anhöriga startat en förening för att hjälpa de som drabbats av svåra våldsdåd.

– Örebrodådet blev som en utlösande faktor, säger hon.

Det tog 30 timmar för Annika Bevington att få dödsbudet efter det att hennes man Chris Bevington blivit en av de fem som dödades i terrordådet i Stockholm den 7 april 2017.

– De timmarna är skadliga, kroppen reagerar på ett sätt som bränner ut nervsystemet och hjärnan, säger hon.

När hon såg att det efter skolmassakern i Örebro dröjde ännu längre för anhöriga att få besked blev hon först förskräckt – sedan handlingskraftig.

Vill få plats vid bordet

Tillsammans med Jeanette Åkerlund, som förlorade sin dotter Ebba i dådet på Drottninggatan, och Saga Berlin som själv drabbades av lastbilens framfart, har hon bildat organisationen Förening för terrorns offer och anhöriga. Målet är att kunna föra talan för alla som drabbas av särskilda våldshändelser.

– Jag har känt att behovet funnits i flera år. Men det var inte förrän nu, åtta år senare, som vi lyckats uppbringa energin som krävs, säger Annika Bevington.

Frågan om snabbare identifiering och dödsbud till anhöriga, och direkt psykologiskt stöd vid sådana besked, är bara en av flera punkter som föreningen driver.

Man vill bland annat också se mer praktiskt hjälp till drabbade när det gäller administration för till exempel att kräva skadestånd. Drabbade bör också snabbare kunna behandlas för posttraumatiskt stressyndrom, utan att först behöva genomgå en lång utredning, enligt föreningen.

Genom att organisera sig hoppas Annika Bevington dels att drabbade ska få en plats vid bordet när till exempel politiker diskuterar följderna av grova våldsbrott som terrorism eller massmord. Med en förening i ryggen kan det också bli lättare att prata om sina erfarenheter och låta samhället dra nytta av dem, tror hon.

– Det här är våra djupaste trauman som vi sitter och pratar om. Det river upp och tar mycket energi.

"Det tar tid"

Polisen i Örebro säger att dödsbud dels kan dröja eftersom personer som dödas i våldsdåd, med yttre skador, kan vara svårare att identifiera än de som avlidit av andra skäl.

– Det måste göras på ett rättssäkert sätt. Det tar tid, säger Lars Hedelin, presstalesperson vid polisen i Bergslagen.

Vid vissa tillfällen kan polisen också vilja vänta tills alla offer identifierats innan man ger besked till någon anhörig, för att undvika spekulationer eller falska förhoppningar, enligt Hedelin.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025