Noterna till Dmitrij Shostakovitjs nyfunna verk "Impromptu op.33". Foto: mos.ru
Musik
Okänt verk av Sjostakovitj upptäckt i Moskva
Epoch Times
På Dmitrij Sjostakovitjs (1906-1975) födelsedag den 25 september meddelade Moskvas statsarkiv att man hittat ett tidigare okänt verk för fiol av den ryska kompositören.
Noterna ska ha hittats bland dokument som tillhört violinisten Vadim Borisovsky (1900-1972), som spelade fiol i Beethoven Quartet i över 40 år.
Verket har titeln Impromptu op.33 och består av en sida med noter för fiol och en sida med pianonoter, skriver fiolmagasinet The Strad.
Experter har bekräftat att signaturen från den 2 maj 1931 i Leningrad är autentisk. Sjostakovitjs var vid tillfället 24 år och dedikerade stycket till en ”Alexander Mikhailovich”, som man tror är violinisten i Glazunov Quartet, Alexander Ryvkin.
Av okänd orsak återanvände kompositören opusnumret i filmmusiken till filmen Motplan 1932.
Fyndet innebär att Sjostakovitj skrev sammanlagt två verk för fiol – det nyfunna och hans sista verk, Sonat för viola och piano op.147 från 1975.
Dmitrij Shostakovitj 1950.
Dmitrij Shostakovitj
Rysk-sovjetiska kompositören Dmitrij Dmitrijevitj Sjostakovitj föddes 25 september i 1906 i Sankt Petersburg och dog 9 augusti 1975 i Moskva. Han var en av 1900-talets främsta symfoniker och kammarmusiktonsättare, i sitt hemland omväxlande mycket uppskattad och hårt kritiserad.
Musikaliskt är Sjostakovitjs musik förhållandevis lättillgänglig, och påminner ibland om skandinavisk folkmusik. Han använder ofta storskalig instrumentering och en ljudbild som visserligen skiljer sig från tidigare klassisk orkestermusik men som sällan känns avancerad eller obegriplig för oskolade åhörare. Däremot kan hans kammarmusik vara svår att ta till sig. Inte minst gäller detta de sena stråkkvartetterna: kvartetterna 12 och 13 har inslag av tolvtonsteknik; kvartett 10 har ett tema som använder sig av den diatoniska skalans alla 12 toner, men kvartetten är ändå tonal.
Liksom Bach har tonerna B-A-C-H som sin musikaliska signatur, hade Sjostakovitj sekvensen D-Ess-C-H som han använde i ett antal verk (bland annat i den 10:e symfonin och den 8:e stråkkvartetten).
Noterna till Dmitrij Shostakovitjs nyfunna verk "Impromptu op.33". Foto: mos.ru
Musik
Okänt verk av Sjostakovitj upptäckt i Moskva
Epoch Times
På Dmitrij Sjostakovitjs (1906-1975) födelsedag den 25 september meddelade Moskvas statsarkiv att man hittat ett tidigare okänt verk för fiol av den ryska kompositören.
Noterna ska ha hittats bland dokument som tillhört violinisten Vadim Borisovsky (1900-1972), som spelade fiol i Beethoven Quartet i över 40 år.
Verket har titeln Impromptu op.33 och består av en sida med noter för fiol och en sida med pianonoter, skriver fiolmagasinet The Strad.
Experter har bekräftat att signaturen från den 2 maj 1931 i Leningrad är autentisk. Sjostakovitjs var vid tillfället 24 år och dedikerade stycket till en ”Alexander Mikhailovich”, som man tror är violinisten i Glazunov Quartet, Alexander Ryvkin.
Av okänd orsak återanvände kompositören opusnumret i filmmusiken till filmen Motplan 1932.
Fyndet innebär att Sjostakovitj skrev sammanlagt två verk för fiol – det nyfunna och hans sista verk, Sonat för viola och piano op.147 från 1975.
Dmitrij Shostakovitj 1950.
Dmitrij Shostakovitj
Rysk-sovjetiska kompositören Dmitrij Dmitrijevitj Sjostakovitj föddes 25 september i 1906 i Sankt Petersburg och dog 9 augusti 1975 i Moskva. Han var en av 1900-talets främsta symfoniker och kammarmusiktonsättare, i sitt hemland omväxlande mycket uppskattad och hårt kritiserad.
Musikaliskt är Sjostakovitjs musik förhållandevis lättillgänglig, och påminner ibland om skandinavisk folkmusik. Han använder ofta storskalig instrumentering och en ljudbild som visserligen skiljer sig från tidigare klassisk orkestermusik men som sällan känns avancerad eller obegriplig för oskolade åhörare. Däremot kan hans kammarmusik vara svår att ta till sig. Inte minst gäller detta de sena stråkkvartetterna: kvartetterna 12 och 13 har inslag av tolvtonsteknik; kvartett 10 har ett tema som använder sig av den diatoniska skalans alla 12 toner, men kvartetten är ändå tonal.
Liksom Bach har tonerna B-A-C-H som sin musikaliska signatur, hade Sjostakovitj sekvensen D-Ess-C-H som han använde i ett antal verk (bland annat i den 10:e symfonin och den 8:e stråkkvartetten).
