Nytorgsmannen släpptes efter två tredjedelar av straffet och misstänks nu för en ny våldtäkt. Med ett nytt lagförslag kan han dömas till fängelse utan tidsgräns.
– Profilen är till exempel just serievåldtäktsmän, säger utredaren Stefan Reimer.
Den 37-årige serievåldtäktsmannen dömdes 2021 till fem års fängelse för en rad våldtäkter och sexuella övergrepp. I hemmet vid Nytorget i Stockholm filmade han övergrepp på tillsynes sovande eller medvetslösa kvinnor.
Han frigavs villkorligt i mars trots misskötsel och en återfallsrisk bedömd som hög.
I veckan greps han misstänkt för en ny våldtäkt i Skåne, enligt flera medier.
Uppgifterna aktualiserar två förslag i utredningen om återfallsförbrytare, vars remisstid gick ut på tisdagen: skärpta regler för villkorlig frigivning och så kallat säkerhetsstraff.
Obestämd tid
Utredaren, justitierådet Stefan Reimer, föreslår att villkorlig frigivning beviljas bara då det finns särskilda skäl och som tidigast efter tre fjärdedelar av tiden.
Säkerhetsstraffet innebär fängelse på obestämd tid och ska riktas mot dem som begått allvarliga vålds- eller fridskränkningsbrott och återfaller, eller har en "påtaglig" risk för återfall.
Syftet är att skydda samhället i fall där livstidsstraff inte kan bli aktuellt.
– Profilen är till exempel just serievåldtäktsmän, säger Reimer, som inte vill kommentera det enskilda fallet.
Straffet, säger han, vore ett avsteg från den grundläggande straffrättsliga principen om en påföljd, mätt i tidsbestämd fängelsetid eller böter, som står i proportion till brottets allvar.
"Främmande"
I dag finns två undantag: livstidsstraff och rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.
Magnus Ulväng, professor i straffrätt vid Uppsala universitet, kallar förslaget "systemfrämmande" men inte otänkbart – som ett tredje undantag för en liten kategori brottslingar.
– Pyromaner, pedofiler, serievåldtäktsmän, psykopater: människor vars drift är att begå den typen av brott. Som inte är intresserade av vård och där det är tydligt att de kommer att återfalla.
Det svåra, säger han, är att avgöra vilka de är.
Förvaringsstraffet avskaffades 1981, bland annat då det ansågs rättsosäkert. Att återinföra något liknande är riskfyllt, anser Andreas Anderberg, lektor i straffrätt vid Göteborgs universitet.
– Jag har förståelse för att man tar till det, men jag är rädd att det kommer användas i högre utsträckning än nödvändigt. Det är väldigt svårt att göra prognoser kring eventuell framtida brottslighet. Att då bygga ett straff på den typen av prognos är egentligen inte rättssäkert.
