Anders Edwardsson, filosofie doktor i amerikansk statskunskap, fortsätter sin serie artiklar om vad Donald Trumps återkomst till Vita huset kan komma att betyda. Denna sista analys handlar om att det så kallade kulturkriget nu går in i ett nytt skede.
Länders historia kan delas in i perioder, men i hur många och var gränserna dras är subjektivt. Akademiker erbjuder ofta olika periodiseringar baserade på vad just de tycker är intressant och viktigt. Detta är särskilt tydligt i USA, där historiker genom många periodiseringar försöker ge landets korta historia en mer imponerande framtoning. Det finns dock bara två allmänt accepterade vattendelare: självständigheten 1776 och inbördeskriget 1861–1865. Allt annat kan debatteras.
En möjlig indelning är att titta på vilken typ av land amerikanerna tycker att USA skall vara. Det finns två grundvisioner: Den klassiska bilden av ett frihetligt alternativ till Europas autokratiska styren, överreglerade ekonomier och stela sociala strukturer, och en modernistisk syn att bli mer som Europa med en stor nationell (välfärds)stat. Vilken vision som dominerar har från början starkt påverkat politiken.