Sedan i fjol publicerar Naturvårdsverket under vinterhalvåret dagligen lavinprognoser för de fyra mest populära fjällområdena.

Verksamheten växer, i år tillkommer Härjedalsfjällen.

Med hjälp av lavinprognoserna kan många olyckor undvikas i framtiden och kunskapen om laviner öka, tror Per-Olov Wikberg, projektledare för Naturvårdsverkets lavinprognosprogram.

– Många olyckor beror på okunskap, att man tar onödiga risker. Lavinprognoser är en viktig del för att kunna ta bättre beslut och helt enkelt avstå från att åka när det är stor lavinfara, säger han till TT.

Kunskapen för låg

Den första prognosen gäller de västra Jämtlandsfjällen, där bland annat Åres skidområde ingår. Allt eftersom kommer ytterligare tre fjällområden att få prognoser under de kommande veckorna.

Varje kväll klockan 18 läggs prognoserna ut och de gäller inför morgondagen och dagen efter.

Projektet är fortfarande i etableringsfasen, vilket innebär att myndigheten fortfarande arbetar med att träna upp de lokala nätverken som består av bland annat observatörer och lavinexperter.

För varje år kommer nya områden att läggas till, i år ingår exempelvis västra Härjedalsfjällen för första gången.

Ekonomiska skäl

Kunskapen om laviner är för låg anser Per-Olov Wikberg, samtidigt som skidåkare och skoterförare använder brant terräng allt oftare.

I många år har det funnits lavininformation för områden runt liftanläggningarna. Men den här typen av heltäckande och lättillgänglig information har tidigare saknats i de svenska fjällen. Ett av skälen är ekonomiskt, enligt Wikberg.

– Vi har en budget på ungefär tre miljoner kronor per år. Det är inte jättemycket pengar med tanke på att det är en omfattande insats som vi gör med ett stort värde för fjällsäkerhetsarbetet. Det har heller inte funnits en myndighet som tagit det här ansvaret innan Naturvårdsverket gjorde det.

(TT)

Fakta: Laviner

Den typ av lavin som oftast orsakar olyckor kallas flaklaviner och innebär att ett sammanhängande flak av snötäcket lossnar på en gång och rusar nedför berget. Är sluttningen brant och lång kan snömassorna komma upp i en hastighet på över 100 km/h. Risken för laviner är som störst när vädret varit ostabilt, vid hård vind och snödrev. En enkel regel är att de flesta snabba förändringar i vädret är dåliga. Ett annat viktigt varningstecken är när snötäcket kollapsar med suckande ljud eller att det bildas långa sprickor i snötäcket. Källa: Fjällsäkerhetsrådet