Den krisdrabbade batteritillverkaren Northvolt överväger att ansöka om konkursskydd eller konkurs, rapporterar flera medier med hänvisning till källor. "Dialogen om framtida finansiering pågår", skriver bolagets presstalesperson Erik Zsiga till TT om uppgifterna.
De närmaste dagarna är avgörande för hur det slutar, uppger källor som sitter med i Northvolts förhandlingar med långivare och ägare om stöd för att rädda bolaget, enligt tidningen Financial Times.
Nådde inte interna mål
Samtidigt rapporterar Reuters att Northvolt sedan i september inte når upp till sina interna produktionsmål för batterifabriken i Skellefteå. Det handlar bland annat om målet att producera 100 000 battericeller per vecka i slutet av 2024, som nu har tagits bort av Northvolt.
Tumregeln är att det går ungefär 100 battericeller till ett elbilsbatteri och ungefär tio gånger så många celler till ett batteri till en ellastbil.
Produktionen på Skellefteåfabriken "möter kundernas behov och de åtaganden vi har gett till dem, och uppskalningen gör framsteg hela tiden", skriver Erik Zsiga i en kommentar till TT.
"Vi kommenterar aldrig rykten", är hans svar när det gäller uppgifterna om att Northvolt skulle vara några dagar från att söka om konkursskydd eller konkurs.
"Dialogen om en framtida finansiering pågår fortfarande med berörda parter, och när det finns något att kommunicera kommer vi förstås att göra det", tillägger han.
Northvolts grundare och vd Peter Carlsson har nyligen sagt att bolaget långsiktigt behöver dra in 10 miljarder kronor under det kommande året.
Kapitalstarka ägare tvekar
De flesta är överens om att det finns ett stort behov av en oberoende europeisk batteritillverkare. Men om det är svenska Northvolt som ska ta på sig den rollen behövs både ett akut räddningspaket och ett rejält kapitaltillskott på kanske 15 miljarder kronor – ovanpå de omkring 150 miljarder som redan gått åt i uppbyggnaden av koncernen. Detta ser svårt ut så länge de största och kapitalstarka ägarna – Volkswagen, Goldman Sachs och Vargas – tvekar om att satsa mer pengar i projektet, enligt Hampus Engellau, fordonsanalytiker på Handelsbanken.
Statligt stöd från Tyskland och/eller Sverige ser också komplicerat ut, även om det mot förmodan skulle gå att få ett politiskt stöd för idén, enligt Engellau.
– Ska staterna gå in som ägare och riskera att förlora skattepengar? Eller ska de skjuta till kapital och garantier som räddar ett fortsatt privatägt bolag, där vinsterna sedan går till privata intressen? frågar han sig.
