Närproducerade livsmedel är något som ligger i tiden. Intresset för vad man äter och var maten produceras har ökat stort de senaste åren. Små mejerier, slakterier och gårdsbutiker dyker upp över hela landet och prenumerationslådor från lokala producenter har blivit vanligt förekommande i hushållen.
Marknader som Bondens egen marknad, där producent och konsument möts, blir också allt vanligare, och enligt en konsumentundersökning som gjordes av Coop 2009 anser 90 procent av de tillfrågade att det är viktigt att köpa närproducerade livsmedel.
Men vad som räknas som närproducerad mat är inte helt lätt att svara på, då det inte finns en tydlig gräns. I en marknadsundersökning som gjordes av YouGov, svarade 18 procent max fem mil, 30 procent svarade tio mil och ytterligare 27 procent svarade tjugo mil.
– På Bondens egen marknad ska alla produkter komma från gårdar som ligger nära marknadsplatsen och vi har en omkrets på högst 25 mil, säger AnnaGreta Toftner, ordförande på Bondens egen marknad.
Varorna som säljs på marknaden ska producenten ha odlat, fött upp eller förädlat själv och ska utmärkas av färskhet, kvalitet, vara närproducerad och utan några mellanhänder.
– Enligt den konsumentundersökning som Coop gjorde så väljer konsumenterna att köpa närproducerat på grund av klimathänsyn, att det gynnar lokala producenter och att livsmedlet har en tydlig avsändare. Djuromsorgen och djurhälsan ska vara god och livsmedelssäkerheten hög, säger Anne Hansson, handelspolitisk utredare på Jordbruksverket.
Vilseledande med ingen tydlig gräns
Att det inte finns en tydlig gräns för vad som är närproducerat kan vara vilseledande för konsumenterna och innebära att bor man i Malmö, kan man köpa närproducerad mat som kommer från Göteborg och tvärt om.
– Genom att det inte finns någon tydlig gräns kan det vara frestande för producenter och handel att använda begreppet för att locka till sig kunder, då de vet att denna typ av mat efterfrågas. Det leder till att det blir upp till konsumenterna att göra en egen bedömning om produkten de köper är närproducerad eller inte, säger Hansson.
Då det inte heller finns någon bestämd definition om hur ett närproducerat livsmedel ska vara producerat eller vilka krav de bör uppfylla, är det inte säkert att man som konsument får det man anser sig betala för. Det finns alltså inga garantier för att närproducerade livsmedel är klimatsmarta och gynnar konsumenternas hembygd.
Det finns dock en politisk vilja att stödja marknaden för svensk mat. Att stödja småskaliga och närproducerade aktörer, för att värna om vårt jordbruk i en konkurrensutsatt sektor.
Enligt Naturvårdsverket orsakar Sveriges befolkning utsläpp av växthusgaser på cirka 95 miljoner ton koldioxid genom sin totala konsumtion av varor och tjänster. En fjärdedel av den siffran står konsumtion av livsmedel för.
– De största miljövinsterna med att välja närproducerat är att man håller landskapen öppna och minskar transporterna, säger Toftner.
Stor potential för närproducerat
I en undersökning från USA, som är gjord av några forskare vid University of California-Merced, har man upptäckt att det finns potential för att närproducerad mat, och boskap som är uppfödda lokalt, kan förse 80 till 100 procent av invånarna med mat i de flesta amerikanska städer.
–Troligtvis skulle vi få samma resultat för svenska förhållanden, men det är svårt att svara på om vi skulle klara det på tio mils omkrets, då vi tillåter 25 mils omkrets säger Toftner.
Bondens egen marknad började spridas i USA under 1970-talet och har sedan spridit sig över hela Europa. Genom marknaden vill man sprida kunskap och förändra attityder. Man vill även minska matmilen, det vill säga det antal mil som maten reser innan den hamnar på tallriken.
Ett klassiskt exempel är portionen med spagetti och köttfärssås, som skulle motsvara en resa tur och retur Stockholm-Göteborg om man lade ihop alla resor som råvarorna gjort innan de hamnade på tallriken.
– Bondens egen marknad startade i Stockholm 2000 och finns nu i 21 städer från Luleå i norr till Malmö i söder, och intresset för marknaden är stort, säger Toftner.
Livsmedelssektorn är den fjärde största industrin i Sverige, och därför är den viktig för tillväxten i landet och att skapa jobb. Regeringen betonar att både små och stora företag behövs för att landsbygden skall fortsätta utvecklas och behålla sin sysselsättning.
– Om konsumenterna efterfrågar mer närproducerat, så kommer handeln att försöka möta denna efterfrågan även i framtiden, säger Hansson.
