Inget flyktingmottagande = avdrag på pengarna från EU:s strukturfonder.
Det tror justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) kan vara ett sätt att pressa ovilliga länder för att nå fram till en gemensam asylpolitik i EU.
– Det tycker jag absolut är en fråga man måste väga in, säger han i SR Ekots lördagsintervju.
Trots 18 månaders flyktingkris är EU-länderna fortsatt djupt oeniga om vägen till ett framtida asylsystem. Länder som Polen, Tjeckien, Slovenien och Ungern vill inte ta emot några flyktingar – och står mot länder som Italien, Sverige och Tyskland i förhandlingarna.
En sak som skaver är ett fungerande omfördelningssystem av asylsökande inom EU. Johansson avfärdar ett kompromissförslag från EU:s ordförandeland Slovakien om att länderna själva ska få bestämma om de ska bistå med pengar, materiel eller annat vid en flyktingkris i stället för att ta emot flyktingar.
– Det är inte tillräckligt. Det här handlar inte bara om pengar – man måste vara beredd att ta emot människor.
Oklart om tillstånd
Johansson upprepar att fler länder än Sverige och några få till måste ta ansvar, men är ”rätt optimistisk” över att förhandlingarna kan gå i lås under Maltas ordförandeskap första halvan av 2017.
Han är milt kritisk till EU-kommissionens förslag om att alla uppehållstillstånd i unionen ska vara tillfälliga, och pekar på att kvotflyktingar när han säger att olika länder bör få ha mer generös tillämpning.
Men Johansson vill inte berätta om Sverige – som sedan i somras med en tillfällig lag ger asylsökande tillfälliga tillstånd – driver på för att asylsökande ska få permanenta uppehållstillstånd i EU framöver.
– Vi befinner oss mitt i en förhandling med de andra EU-länderna, motiverar han sin tystlåtenhet.
”Det går inte”
Men på frågan om det är möjligt att få alla andra EU-länder att acceptera permanents tillstånd har han ett rakt svar:
– Det ser jag som uteslutet – det går inte.
Han är också kritiskt till att en EU-gemensam asylbyrå i Bryssel ska bedöma läget i olika ursprungsländer, att ha som en av grunderna för att bedöma asylansökningars trovärdighet.
– Det måste vara upp till varje land att göra sina bedömningar.
(TT)
