loadingSkolminister Lotta Edholm (L) vid en pressträff i slutet av januari. Foto: Lars Schröder/TT
Skolminister Lotta Edholm (L) vid en pressträff i slutet av januari. Foto: Lars Schröder/TT
Inrikes

Ministern vill se låsta skolor efter massmordet

TT

Skolminister Lotta Edholm (L) vill se låsta skolor efter dådet i Örebro. Så långt gick inte den utredning som ligger på regeringens bord.

Det är ingen heltäckande lösning, säger utredaren Jonas Trolle.

På många skolor går det att traska rakt in. En öppenhet som återigen hamnat i fokus.

– Jag ser fortfarande alldeles för många öppna dörrar där obehöriga kan komma in lite hur som helst, säger Lotta Edholm till Sveriges Radio.

Hon vill därför se låsta skolor som huvudregel.

– Det har funnits ett närmast ideologiskt motstånd mot att låsa skolorna. Det bottnar i en flummig tanke om "skolan mitt i byn", men skolan är till för lärare och elever, säger Edholm till TT.

– Det handlar om att skydda skolelever från knarklangare, pedofiler, gängrekryterare och andra som helt enkelt inte har på skolan att göra, utvecklar hon.

Falsk trygghet

I mars förra året lämnade utredaren Jonas Trolle förslag på hur skolsäkerheten kan förbättras, och strax före jul lämnade han sitt slutbetänkande.

– Vi föreslog att alla skolor ska ha en rutin för besöksmottagande, alltså att man har tänkt till hur man förhindrar att obehöriga befinner sig i skolan, för skolan är ingen allmän plats, säger Jonas Trolle till TT.

Det behöver dock inte innebära att skolan måste vara låst, utan det kan vara upp till varje skola att avgöra hur man bäst löser kontrollen av obehöriga.

Han pekar också på att låsta dörrar kan ge en falsk trygghet.

– Den vanligaste skolattacken är med en elev som har access, alternativt har gått på skolan tidigare och känner till rutinerna, säger Jonas Trolle, som är tillförordnad chef på Brottsförebyggande rådet (Brå) med bakgrund på Center mot våldsbejakande extremism.

Lotta Edholm delar hans bild, men påpekar att åtgärder för att hindra obehöriga bara är en del. Andra förslag är att arbeta brottsförebyggande, riva sekretesshindren mellan skola, socialtjänst och polis och att kunna kontrollera ungdomars väskor.

Kan inte skydda sig helt

Ett annat förslag är att skolor ska ha en handlingsplan för när dåd likt det i Örebro inträffar. Örebro kommun hade en plan och hade övat. Ändå dog elva personer.

– Du kan öva hur mycket som helst, men om det är en motiverad person med automatvapen, så är det fruktansvärt svårt att kunna freda sig mot en sådan attack. Men hade man inte övat hade det kanske sett ännu värre ut, säger Trolle.

På frågan om varför utredningen blivit liggande säger Lotta Edholm att man nu vill skynda på implementeringen.

– Departementet jobbar stenhårt och jag utesluter inte att man kan gå ännu snabbare fram.

Skolsäkerhetsutredningens förslag

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) ska stödja kommuner och myndigheter i att förebygga skolattacker. (Delbetänkande juni 2023)

Lagstadgad skyldighet för skolan att arbeta brottsförebyggande. Skyldighet att ha beredskap för allvarliga våldssituationer.

Skyldighet att på varje förskola och skola hålla obehöriga utanför skolområdet när verksamheten pågår.

Möjlighet för skolpersonal att, om nödvändigt, undersöka elevers väskor inom skolans område. Gäller högstadiet och gymnasiet.

Skyldighet för skolan att polisanmäla elev som misstänkts för brott i samband med skolverksamhet. (Delbetänkande mars 2024)

Polis, socialtjänst och Sis ska enklare få ge information om barn i riskzon till skolor – även mot elevens eller målsmans vilja. Skolorna ska också få dela information med varandra och enklare informera socialtjänst och Sis. (Slutbetänkande december 2024)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingSkolminister Lotta Edholm (L) vid en pressträff i slutet av januari. Foto: Lars Schröder/TT
Skolminister Lotta Edholm (L) vid en pressträff i slutet av januari. Foto: Lars Schröder/TT
Inrikes

Ministern vill se låsta skolor efter massmordet

TT

Skolminister Lotta Edholm (L) vill se låsta skolor efter dådet i Örebro. Så långt gick inte den utredning som ligger på regeringens bord.

Det är ingen heltäckande lösning, säger utredaren Jonas Trolle.

På många skolor går det att traska rakt in. En öppenhet som återigen hamnat i fokus.

– Jag ser fortfarande alldeles för många öppna dörrar där obehöriga kan komma in lite hur som helst, säger Lotta Edholm till Sveriges Radio.

Hon vill därför se låsta skolor som huvudregel.

– Det har funnits ett närmast ideologiskt motstånd mot att låsa skolorna. Det bottnar i en flummig tanke om "skolan mitt i byn", men skolan är till för lärare och elever, säger Edholm till TT.

– Det handlar om att skydda skolelever från knarklangare, pedofiler, gängrekryterare och andra som helt enkelt inte har på skolan att göra, utvecklar hon.

Falsk trygghet

I mars förra året lämnade utredaren Jonas Trolle förslag på hur skolsäkerheten kan förbättras, och strax före jul lämnade han sitt slutbetänkande.

– Vi föreslog att alla skolor ska ha en rutin för besöksmottagande, alltså att man har tänkt till hur man förhindrar att obehöriga befinner sig i skolan, för skolan är ingen allmän plats, säger Jonas Trolle till TT.

Det behöver dock inte innebära att skolan måste vara låst, utan det kan vara upp till varje skola att avgöra hur man bäst löser kontrollen av obehöriga.

Han pekar också på att låsta dörrar kan ge en falsk trygghet.

– Den vanligaste skolattacken är med en elev som har access, alternativt har gått på skolan tidigare och känner till rutinerna, säger Jonas Trolle, som är tillförordnad chef på Brottsförebyggande rådet (Brå) med bakgrund på Center mot våldsbejakande extremism.

Lotta Edholm delar hans bild, men påpekar att åtgärder för att hindra obehöriga bara är en del. Andra förslag är att arbeta brottsförebyggande, riva sekretesshindren mellan skola, socialtjänst och polis och att kunna kontrollera ungdomars väskor.

Kan inte skydda sig helt

Ett annat förslag är att skolor ska ha en handlingsplan för när dåd likt det i Örebro inträffar. Örebro kommun hade en plan och hade övat. Ändå dog elva personer.

– Du kan öva hur mycket som helst, men om det är en motiverad person med automatvapen, så är det fruktansvärt svårt att kunna freda sig mot en sådan attack. Men hade man inte övat hade det kanske sett ännu värre ut, säger Trolle.

På frågan om varför utredningen blivit liggande säger Lotta Edholm att man nu vill skynda på implementeringen.

– Departementet jobbar stenhårt och jag utesluter inte att man kan gå ännu snabbare fram.

Skolsäkerhetsutredningens förslag

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) ska stödja kommuner och myndigheter i att förebygga skolattacker. (Delbetänkande juni 2023)

Lagstadgad skyldighet för skolan att arbeta brottsförebyggande. Skyldighet att ha beredskap för allvarliga våldssituationer.

Skyldighet att på varje förskola och skola hålla obehöriga utanför skolområdet när verksamheten pågår.

Möjlighet för skolpersonal att, om nödvändigt, undersöka elevers väskor inom skolans område. Gäller högstadiet och gymnasiet.

Skyldighet för skolan att polisanmäla elev som misstänkts för brott i samband med skolverksamhet. (Delbetänkande mars 2024)

Polis, socialtjänst och Sis ska enklare få ge information om barn i riskzon till skolor – även mot elevens eller målsmans vilja. Skolorna ska också få dela information med varandra och enklare informera socialtjänst och Sis. (Slutbetänkande december 2024)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025