loadingPolisavspärrningar efter en kraftig explosion i centrala Uppsala natten mot torsdagen. Foto: Caisa Rasmussen/TT
Polisavspärrningar efter en kraftig explosion i centrala Uppsala natten mot torsdagen. Foto: Caisa Rasmussen/TT
Inrikes

Kriminolog: Sprängdåd följer andra mönster

Björn Berglund/TT

Året har inletts med i snitt en sprängning per dag. Bakom ligger konflikter och utpressning, men kanske också särskilt stor tillgång till sprängmedel och kunskap, enligt kriminologen Manne Gerell.

– Enkla och banala samband ska man inte förringa, säger han.

Skjutvapenvåldet minskade i Sverige förra året. Samtidigt avslutades året med historiskt många sprängdåd – och 2025 har inletts i samma tecken.

Sprängningarna följer ett eget mönster och brukar ha andra motiv än skjutningarna, enligt Manne Gerell, som forskar om gängvåld vid Malmö universitet.

– Dels så kan det vara lite andra typer av måltavlor. Sprängningar används generellt oftast för att sända en signal snarare än för att försöka döda någon – till exempel för att skrämma, hota och utpressa. Det är en ganska tydlig och viktig skillnad, säger han.

I viss mån, tillägger han, kan sprängningarna bero på vilka konflikter mellan kriminella nätverk som rasar just nu, där vissa nätverk helt enkelt föredrar sprängdåd.

Utpressning

I Stockholmsområdet, som drabbats av ett tiotal sprängdåd i januari, kopplar polisen flera dåd till utpressning mot företagare. Gerell poängterar att gränserna mellan personliga och ekonomiska motiv ofta flyter ihop i den kriminella världen.

– Ett ganska vanligt modus har ju varit att man sätter en bomb utanför en restaurang eller nattklubb som antingen har en koppling till något kriminellt nätverk man är i konflikt med, eller som man på något sätt vill hota eller driva in pengar från.

En annan viktig faktor är tillgången till sprängämnen, samt kunskap och förmåga att använda dem.

– Om det plötsligt kommer en stor laddning handgranater som många kriminella nätverk får tag på, då kommer fler att använda det.

– Men om till exempel killen som bygger bomber med bilbatterier blir tagen av polisen, ja då kommer man förmodligen att se färre sådana bomber. Det är inte alla som kan bygga en sådan bomb. Den typen av enkla och banala samband ska man inte förringa.

Flytande gränser

Vissa sprängdåd utförs med handgranater eller enkla sprängladdningar som inte kräver någon förkunskap. Andra är mer avancerade och byggs av specialister, vars kundkrets ofta innefattar olika kriminella nätverk.

– Många typer av aktörer i den kriminella världen, kanske särskilt sådana som är specialister, brukar ha flytande tillhörigheter. Man jobbar projektbaserat och jobbar åt många olika.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingPolisavspärrningar efter en kraftig explosion i centrala Uppsala natten mot torsdagen. Foto: Caisa Rasmussen/TT
Polisavspärrningar efter en kraftig explosion i centrala Uppsala natten mot torsdagen. Foto: Caisa Rasmussen/TT
Inrikes

Kriminolog: Sprängdåd följer andra mönster

Björn Berglund/TT

Året har inletts med i snitt en sprängning per dag. Bakom ligger konflikter och utpressning, men kanske också särskilt stor tillgång till sprängmedel och kunskap, enligt kriminologen Manne Gerell.

– Enkla och banala samband ska man inte förringa, säger han.

Skjutvapenvåldet minskade i Sverige förra året. Samtidigt avslutades året med historiskt många sprängdåd – och 2025 har inletts i samma tecken.

Sprängningarna följer ett eget mönster och brukar ha andra motiv än skjutningarna, enligt Manne Gerell, som forskar om gängvåld vid Malmö universitet.

– Dels så kan det vara lite andra typer av måltavlor. Sprängningar används generellt oftast för att sända en signal snarare än för att försöka döda någon – till exempel för att skrämma, hota och utpressa. Det är en ganska tydlig och viktig skillnad, säger han.

I viss mån, tillägger han, kan sprängningarna bero på vilka konflikter mellan kriminella nätverk som rasar just nu, där vissa nätverk helt enkelt föredrar sprängdåd.

Utpressning

I Stockholmsområdet, som drabbats av ett tiotal sprängdåd i januari, kopplar polisen flera dåd till utpressning mot företagare. Gerell poängterar att gränserna mellan personliga och ekonomiska motiv ofta flyter ihop i den kriminella världen.

– Ett ganska vanligt modus har ju varit att man sätter en bomb utanför en restaurang eller nattklubb som antingen har en koppling till något kriminellt nätverk man är i konflikt med, eller som man på något sätt vill hota eller driva in pengar från.

En annan viktig faktor är tillgången till sprängämnen, samt kunskap och förmåga att använda dem.

– Om det plötsligt kommer en stor laddning handgranater som många kriminella nätverk får tag på, då kommer fler att använda det.

– Men om till exempel killen som bygger bomber med bilbatterier blir tagen av polisen, ja då kommer man förmodligen att se färre sådana bomber. Det är inte alla som kan bygga en sådan bomb. Den typen av enkla och banala samband ska man inte förringa.

Flytande gränser

Vissa sprängdåd utförs med handgranater eller enkla sprängladdningar som inte kräver någon förkunskap. Andra är mer avancerade och byggs av specialister, vars kundkrets ofta innefattar olika kriminella nätverk.

– Många typer av aktörer i den kriminella världen, kanske särskilt sådana som är specialister, brukar ha flytande tillhörigheter. Man jobbar projektbaserat och jobbar åt många olika.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025