Snart ska 3,5 procent av bnp gå till det militära försvaret, enligt en ny överenskommelse mellan regeringen och SD. Nu utlovas 300 miljarder extra till Försvarsmakten kommande tio år.
– Det här är den riktiga upprustningen, säger Oscar Jonsson, krigsvetare vid Försvarshögskolan.
Han kallar onsdagens besked från regeringen och Sverigedemokraterna historiskt.
– Jag var ju kritisk till försvarsbeslutet som togs i december, där det var en mindre ökning. Och det är egentligen samma sak i hela Europa, fram till februari hoppades man att det skulle lösa sig med USA. Men det här är vad vi behöver göra för att förbereda oss för att Europa försvarar sig själva utan USA.
Enligt regeringen kommer Natos nya mål troligen hamna mellan 3–4 procent av bnp, och då ska även Sverige ligga på den nivån. Klart besked väntas vid Natotoppmötet i sommar.
– Blir det 3,3 kommer Sverige kanske gå ner och blir det 3,7 kommer man kanske gå upp.
3,5 rimligt
Att preliminärt ha 3,5 procent som mål är enligt Jonsson rimligt.
– Framför allt om USA sätter hårt mot hårt och säger att det krävs x mängd pengar, så ligger USA:s försvarsbudget på 3,4 eller 3,5 procent. Så som liten Natoallierad tror jag man tänker att ligger man norr om USA så är det "fine".
Tidöpartierna har också enats om att avsätta 25 miljarder kronor i år för att snabbt köpa nytt försvarsmateriel, pengar som ingår i lånefinansieringen.
Även detta var enligt Jonsson ett nödvändigt beslut och möjliggör så kallade läglighetsköp.
– Det vi ofta annars gör är att lägga stora beställningar för att utveckla egna, stora vapensystem som tar jättelång tid. Medan det finns mer "sense of urgency" i detta, att bemyndiga här och nu att gå till marknaden.
Luftvärn och artilleri
Prioriterat på kort sikt är bland annat luftvärn, raketartilleri och drönare, säger han.
– Satsningen som kom på luftvärnet i försvarsbeslutet var väldigt begränsad, så det skulle jag se som en stor prioritet.
Det finns dock stora flaskhalsar inom industrin, säger han.
– Och det blir ännu värre av att det nu finns en stor omsvängning, där man blir väldigt misstänksam mot att köpa amerikanskt efter att de stängde av underrättelser och förmågor till Ukraina.
Den europeiska försvarsindustrin har inte byggt ut fabriker på det sätt som hade krävts för att möta efterfrågan.
– Så det finns en stor korvstoppning på den försvarsindustriella marknaden, vilket bara ökar den här betydelsen av möjligheten att genomföra läglighetsköp, säger Oscar Jonsson.
Rättad: I en tidigare version fanns en felaktig uppgift om finansieringen.
