loadingAtt inte avvakta för länge med att sätta gång en förlossning kan rädda liv. Arkivbild. Foto: Christine Olsson/TT
Att inte avvakta för länge med att sätta gång en förlossning kan rädda liv. Arkivbild. Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes

Fler nyfödda överlever med hjälp av nya rutiner

Petra Hedbom/TT

Andelen barn som dör i magen eller i samband med förlossning efter graviditetsvecka 41 i Sverige har minskat med 47 procent på kort tid. Förklaringen ligger i bättre övervakning och att fler förlossningar sätts i gång än tidigare.

Det var efter en uppmärksammad studie 2019 som frågan om att ändra rutinerna vid förlossning blev aktuell. Forskning visade att färre barn dog om kvinnornas förlossning sattes i gång redan vid 41 fullgångna veckor jämfört med vid 42, som då var rutin.

Sedan dess har de flesta förlossningsklinikerna i landet ändrat sina rutiner för igångsättning och kontroller av gravida.

– Det fanns farhågor innan om att det inte var rätt väg att gå men nu ser vi en tydlig nedgång för både död och svår sjuklighet hos det nyfödda barnet, säger Karin Källén, professor i klinisk epidemiologi inom obstetrik och gynekologi vid Lunds universitet.

Färre döfödda

Hon är en av forskarna bakom studien som publiceras i tidskriften Plos Medicine. I den har en jämförelse gjorts mellan perioderna 2017 till 2019 och 2020 till september 2023 som visar att det skett en 47-procentig minskning av andelen dödfödda barn eller barn som dör inom fyra veckor efter förlossningen.

Av alla förlossningar efter 41 graviditetsveckor var det 124 barn som dog under första perioden, vilket motsvarar 1,7 på 1 000 och 74 barn, motsvarande 0,9 på 1 000 under den andra perioden.

– Vi vet inte exakt vad det är som ligger bakom minskningen, om det är för att man har satt igång alla tidigare eller om en bättre övervakning har lett till man kunnat välja ut vilka som bör sättas igång för att inte öka riskerna för barnen, säger Karin Källén.

Nöjda kvinnor

En farhåga innan förändringen var att kvinnorna skulle uppleva ett större missnöje när fler sattes i gång.

– Men i undersökningar har andelen som är missnöjda med sin förlossningsupplevelse minskat, säger Karin Källén.

Andelen kejsarsnitt har däremot ökat under perioden, varför det är så vet inte forskarna.

Vid en igångsättning får kvinnan oftast antingen ett läkemedel i form av dropp eller en tablett. En annan metod är att en kateter för upp till livmodertappen för att stimulera den mekaniskt. En konsekvens av en ökad andel igångsättningar är en ökad belastning på vården då det kräver mer resurser.

– Men det handlar om cirka 18 barn per år som räddas till livet varje år, det är goda nyheter.

om studien

Den aktuella studien, publicerad i tidskriften PLOS Medicine, bygger på registerdata om drygt 150 000 förlossningar i Sverige där kvinnorna gått en vecka eller mer över tiden.

Syftet var att undersöka hur barns dödlighet och sjuklighet vid senare födslar förändrats sedan 2020 då flertalet förlossningskliniker i landet förändrade sina rutiner för igångsättning och kontroller av gravida.

Studien bygger på data från det nationella Graviditetsregistret, Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister och SCB. Kvinnorna som inkluderades hade gått minst en vecka över tiden och hade lågriskgraviditeter i bemärkelsen att de var friska, väntade ett barn i huvudbjudning (huvudet först) och hade inte tidigare genomgått kejsarsnitt.

Källa: Göteborgs universitet, Plos Medicine

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingAtt inte avvakta för länge med att sätta gång en förlossning kan rädda liv. Arkivbild. Foto: Christine Olsson/TT
Att inte avvakta för länge med att sätta gång en förlossning kan rädda liv. Arkivbild. Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes

Fler nyfödda överlever med hjälp av nya rutiner

Petra Hedbom/TT

Andelen barn som dör i magen eller i samband med förlossning efter graviditetsvecka 41 i Sverige har minskat med 47 procent på kort tid. Förklaringen ligger i bättre övervakning och att fler förlossningar sätts i gång än tidigare.

Det var efter en uppmärksammad studie 2019 som frågan om att ändra rutinerna vid förlossning blev aktuell. Forskning visade att färre barn dog om kvinnornas förlossning sattes i gång redan vid 41 fullgångna veckor jämfört med vid 42, som då var rutin.

Sedan dess har de flesta förlossningsklinikerna i landet ändrat sina rutiner för igångsättning och kontroller av gravida.

– Det fanns farhågor innan om att det inte var rätt väg att gå men nu ser vi en tydlig nedgång för både död och svår sjuklighet hos det nyfödda barnet, säger Karin Källén, professor i klinisk epidemiologi inom obstetrik och gynekologi vid Lunds universitet.

Färre döfödda

Hon är en av forskarna bakom studien som publiceras i tidskriften Plos Medicine. I den har en jämförelse gjorts mellan perioderna 2017 till 2019 och 2020 till september 2023 som visar att det skett en 47-procentig minskning av andelen dödfödda barn eller barn som dör inom fyra veckor efter förlossningen.

Av alla förlossningar efter 41 graviditetsveckor var det 124 barn som dog under första perioden, vilket motsvarar 1,7 på 1 000 och 74 barn, motsvarande 0,9 på 1 000 under den andra perioden.

– Vi vet inte exakt vad det är som ligger bakom minskningen, om det är för att man har satt igång alla tidigare eller om en bättre övervakning har lett till man kunnat välja ut vilka som bör sättas igång för att inte öka riskerna för barnen, säger Karin Källén.

Nöjda kvinnor

En farhåga innan förändringen var att kvinnorna skulle uppleva ett större missnöje när fler sattes i gång.

– Men i undersökningar har andelen som är missnöjda med sin förlossningsupplevelse minskat, säger Karin Källén.

Andelen kejsarsnitt har däremot ökat under perioden, varför det är så vet inte forskarna.

Vid en igångsättning får kvinnan oftast antingen ett läkemedel i form av dropp eller en tablett. En annan metod är att en kateter för upp till livmodertappen för att stimulera den mekaniskt. En konsekvens av en ökad andel igångsättningar är en ökad belastning på vården då det kräver mer resurser.

– Men det handlar om cirka 18 barn per år som räddas till livet varje år, det är goda nyheter.

om studien

Den aktuella studien, publicerad i tidskriften PLOS Medicine, bygger på registerdata om drygt 150 000 förlossningar i Sverige där kvinnorna gått en vecka eller mer över tiden.

Syftet var att undersöka hur barns dödlighet och sjuklighet vid senare födslar förändrats sedan 2020 då flertalet förlossningskliniker i landet förändrade sina rutiner för igångsättning och kontroller av gravida.

Studien bygger på data från det nationella Graviditetsregistret, Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister och SCB. Kvinnorna som inkluderades hade gått minst en vecka över tiden och hade lågriskgraviditeter i bemärkelsen att de var friska, väntade ett barn i huvudbjudning (huvudet först) och hade inte tidigare genomgått kejsarsnitt.

Källa: Göteborgs universitet, Plos Medicine

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025