EU:s nya fångstkvoter för strömming i Östersjön ökas rejält.
– Det hade varit säkrare för ekosystemet om man väntat ett par år med en så här stor ökning, säger Östersjöforskaren Sara Söderström.
EU:s fiskeministrar beslutade i måndags att fångstkvoterna för strömming i centrala Östersjön och i Bottenviken får öka med 71 procent respektive 12 procent nästa år.
De nya större kvoterna håller sig inom Internationella havsforskningsrådets (ICES) prognos för hur mycket fiske strömmingsbeståndet tål.
Men Sara Söderström, forskare på Östersjöcentrum vid Stockholms universitet, varnar för att bedömningar av tillväxten alltid är osäkra.
ICES räknar med en ganska bra utveckling av strömmingsbeståndet, men påpekar själv att bedömningar av hur mycket fisk som föds alltid är osäkra.
– Det är inte alls ovanligt att man har så kallade fantomökningar, säger Söderström.
Manade till försiktighet
EU-kommissionen hade också inför fiskeministrarnas beslut föreslagit lägre fångstkvoter än vad ministrarna beslutade.
– Kommissionen manade uttryckligen till försiktighet, säger Söderström.
– Jag håller med om att det hade varit säkrare för ekosystemet, fisken och fisket om man väntat ett par år med en så här stor ökning och sett hur beståndet faktiskt utvecklar sig.
Strömmingen är en så kallad nyckelart i Östersjön och en central del i ekosystemet.
– Den är mat till mycket, den äter mycket och den förflyttar både näring och energi i hela ekosystemet, säger Söderström.
– Fisket tar en väldigt stor del av biomassan av strömming.
Blir fiskmjöl
I Rigabukten har man lyckats hitta en nivå på fisket som gör att strömmingsbeståndet är stabilt år efter år.
Men EU:s beståndsmål för centrala Östersjön är ännu inte nått. Där är det många länder som fiskar och det är där fångstkvoten nu ökas med 71 procent. Ett fåtal större svenska fiskefartyg bedriver fiske i området.
I Bottenviken delar Sverige och Finland på fångstkvoten, varav Finland får 82 procent.
Strömming fiskas framför allt för att malas ned till fiskmjöl och i Finland används en stor del av fiskmjölet som foder i fiskodlingar.
Det småskaliga kustnära fisket, där fisk fångas för att hamna på middagsbordet, utgör inget hot mot strömmingen, enligt Söderström.
Sverige var det enda land i EU:s ministerråd som kunde ha accepterat EU-kommissionens mer försiktiga ökning av fångstkvoterna. Även tidigare år har Sverige varit ganska ensamt när det gäller att hålla nere fångstkvoterna.
