loadingEn av de egyptiska chaufförerna har byggt sig ett litet läger på sidan av sin Mercedes-lastbil nära Rafah-övergången. Bild från i början av september. Foto: Amr Nabil/AP/TT
En av de egyptiska chaufförerna har byggt sig ett litet läger på sidan av sin Mercedes-lastbil nära Rafah-övergången. Bild från i början av september. Foto: Amr Nabil/AP/TT
Utrikes

Fast i öknen i månader: ”Hoppas fortfarande”

Henrik Samuelsson/TT

De står i rad efter rad under den egyptiska öknens obarmhärtiga sol. Ett helt landskap av lastbilar, under färgglada presenningar vilar hjälpleveranser från världens alla hörn. En del har varit här i månader. Men gränsen till Gaza förblir i stort sett stängd.

– Mitt hjärta krossas – maten ruttnar här medan tusentals palestinier svälter på andra sidan muren, säger chauffören Abd al-Fattah.

Världen vill hjälpa. Leveranserna av mat, läkemedel och andra varor har hopats i både Israel och Egypten sedan Gazakriget började för ett år sedan. Men konflikten omfattar även gränspassagerna. Endast vissa varor släpps igenom, i mindre mängder och bara ibland.

Många hjälpleveranser som står här och väntar hanteras av Röda Halvmånen. I samband med Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussens besök tidigare i september sade en representant för hjälporganisationen att som högst 20 lastbilar per dygn tar sig förbi de egyptiska och israeliska kontrollerna.

Israelerna är långsammast – de arbetar bara kontorstid, medan egyptierna inspekterar laster dygnet runt.

– Det är som en droppe i havet, säger Röda Halvmånens representant till den danska nyhetsbyrån Ritzau om hjälpen som släpps igenom.

"Hoppas fortfarande"

Och det är ju bara vissa typer av livsmedel och mediciner som klarar den långa väntan i temperaturer på ibland kring 40 grader. Mycket har gått till spillo, särskilt efter en dramatisk lägesförändring i maj. Då gick Israel in militärt i Philadelphikorridoren, ingenmanslandet mellan Gazaremsan och Egypten. Israelerna tyckte inte att egyptierna var tillräckligt bra på att stoppa smuggling in till terrorstämplade Hamas.

– Jag anlände en vecka efteråt, sade Abd al-Fattah, en 50-årig lastbilsförare från Kairo, till nyhetsbyrån Nya Kina i augusti.

När det kinesiska reportageteamet kom på besök hade han alltså tillbringat tre månader i långtradarkön på platsen.

– Vi sover i våra bilar och lider av sommarhettan. Men vi hoppas fortfarande på att få komma in i Gazaremsan och leverera vår hjälp till folket där.

Torrt pitabröd

Abd al-Fattahs last består av bland annat tält och vårdmaterial, som klarar väntan. Men så är det inte för alla.

– Många livsmedelslaster har ruttnat här i hettan och solen, sade han.

En månad senare träffade Ritzaus journalister chauffören Mohammad Ibrahim, från den egyptiska hamnstaden Port Said, på samma plats.

– Jag har väntat här i fyra månader. Jag har knappt vatten eller mat, berättar han – och håller fram två torra bitar pitabröd som Röda Halvmånen delat ut.

När tiden gick hade biståndsorganen inget annat val än att sätta upp även hjälpsändningarnas förare på listorna över nödlidande. Så nu får de liknande ransoner som är tänkta för Gazaborna.

Tyst från Kairo

Enligt Mohammad Ibrahim kan det i lastbilslandskapet finnas chaufförer som suttit fast där sedan i februari. Andra får köra fram och tillbaka genom öknen med oförrättat ärende.

– Förra gången kom vi och stod här i över 50 dygn. Till slut körde vi tillbaka lasten eftersom den hade blivit dålig, har chauffören Sayid al-Nabawi berättat för al-Arabiya.

– Vi tog en ny last, och här är vi nu igen – bara Gud vet om den här lasten kan komma till användning innan den blir dålig.

Ingen av de militära parterna vill ta på sig ansvaret för tragedin. Egypten sade i våras att det vore ett brott mot tidigare fredsavtal om Israel gick in i Philadelphi. Men när så väl skedde var det tyst från Kairo – regeringen där är mån om sin medlarroll bredvid USA, och värdesätter kontakterna med både israeler eller palestinier.

Kan bli stående

Israel håller Rafah-gränsen i stort sett stängd, och hänvisar i stället den sydliga trafiken med destination Gaza till Kerem Shalom, en gränsövergång på den israeliska sidan som Israel kan kontrollera helt och hållet.

Men de har ingen koordinering med ärkefienden Hamas inne i Gaza. Så FN-talesmän har tidigare vittnat för TT om att även hjälpsändningar som släpps igenom kan bli stående övergivna på palestinskt område, eftersom ingen kan eller vågar hämta dem när de stridande parterna inte gett klartecken.

Lars Løkke Rasmussen var tagen vid sitt besök.

– Det är frustrerande att stå här och veta att på andra sidan stängslet råder en humanitär katastrof. Och den är inte skapad av naturen, utan skapad av människan, sade Danmarks utrikesminister till Ritzau.

Rafah

Staden Rafah har mångtusenåriga anor – de forntida egyptiernas hieroglyfer för namnet har transkriberats som "Rpwhw".

1906 hamnade orten mitt på den gräns som Egyptens kolonialmakt Storbritannien och dåvarande Palestinas härskare i Ottomanska riket drog upp mellan sig.

Rafah växte som brittisk bas under andra världskriget. 1949 försvann gränsen när Gazaremsan ockuperades av Egypten efter Israels tillblivelse. I och med sexdagarskriget 1967 erövrades i stället hela området av Israel.

Men 1979 klövs staden på nytt, när fredsavtalet Israel–Egypten ledde till en ny gräns mellan Sinai och Israel/Gaza.

Den palestinska delen har sedan dess växt till en större stad, med runt 200 000 invånare före det senaste kriget. I år har där tidvis funnits runt 1,5 miljoner människor, när palestinier från andra håll i Gazaremsan flytt dit.

Den egyptiska halvan av staden finns å andra sidan i princip inte kvar. Den jämnades med marken under och efter Sinaiupproret, en separatistisk konflikt på 2010-talet.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingEn av de egyptiska chaufförerna har byggt sig ett litet läger på sidan av sin Mercedes-lastbil nära Rafah-övergången. Bild från i början av september. Foto: Amr Nabil/AP/TT
En av de egyptiska chaufförerna har byggt sig ett litet läger på sidan av sin Mercedes-lastbil nära Rafah-övergången. Bild från i början av september. Foto: Amr Nabil/AP/TT
Utrikes

Fast i öknen i månader: ”Hoppas fortfarande”

Henrik Samuelsson/TT

De står i rad efter rad under den egyptiska öknens obarmhärtiga sol. Ett helt landskap av lastbilar, under färgglada presenningar vilar hjälpleveranser från världens alla hörn. En del har varit här i månader. Men gränsen till Gaza förblir i stort sett stängd.

– Mitt hjärta krossas – maten ruttnar här medan tusentals palestinier svälter på andra sidan muren, säger chauffören Abd al-Fattah.

Världen vill hjälpa. Leveranserna av mat, läkemedel och andra varor har hopats i både Israel och Egypten sedan Gazakriget började för ett år sedan. Men konflikten omfattar även gränspassagerna. Endast vissa varor släpps igenom, i mindre mängder och bara ibland.

Många hjälpleveranser som står här och väntar hanteras av Röda Halvmånen. I samband med Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussens besök tidigare i september sade en representant för hjälporganisationen att som högst 20 lastbilar per dygn tar sig förbi de egyptiska och israeliska kontrollerna.

Israelerna är långsammast – de arbetar bara kontorstid, medan egyptierna inspekterar laster dygnet runt.

– Det är som en droppe i havet, säger Röda Halvmånens representant till den danska nyhetsbyrån Ritzau om hjälpen som släpps igenom.

"Hoppas fortfarande"

Och det är ju bara vissa typer av livsmedel och mediciner som klarar den långa väntan i temperaturer på ibland kring 40 grader. Mycket har gått till spillo, särskilt efter en dramatisk lägesförändring i maj. Då gick Israel in militärt i Philadelphikorridoren, ingenmanslandet mellan Gazaremsan och Egypten. Israelerna tyckte inte att egyptierna var tillräckligt bra på att stoppa smuggling in till terrorstämplade Hamas.

– Jag anlände en vecka efteråt, sade Abd al-Fattah, en 50-årig lastbilsförare från Kairo, till nyhetsbyrån Nya Kina i augusti.

När det kinesiska reportageteamet kom på besök hade han alltså tillbringat tre månader i långtradarkön på platsen.

– Vi sover i våra bilar och lider av sommarhettan. Men vi hoppas fortfarande på att få komma in i Gazaremsan och leverera vår hjälp till folket där.

Torrt pitabröd

Abd al-Fattahs last består av bland annat tält och vårdmaterial, som klarar väntan. Men så är det inte för alla.

– Många livsmedelslaster har ruttnat här i hettan och solen, sade han.

En månad senare träffade Ritzaus journalister chauffören Mohammad Ibrahim, från den egyptiska hamnstaden Port Said, på samma plats.

– Jag har väntat här i fyra månader. Jag har knappt vatten eller mat, berättar han – och håller fram två torra bitar pitabröd som Röda Halvmånen delat ut.

När tiden gick hade biståndsorganen inget annat val än att sätta upp även hjälpsändningarnas förare på listorna över nödlidande. Så nu får de liknande ransoner som är tänkta för Gazaborna.

Tyst från Kairo

Enligt Mohammad Ibrahim kan det i lastbilslandskapet finnas chaufförer som suttit fast där sedan i februari. Andra får köra fram och tillbaka genom öknen med oförrättat ärende.

– Förra gången kom vi och stod här i över 50 dygn. Till slut körde vi tillbaka lasten eftersom den hade blivit dålig, har chauffören Sayid al-Nabawi berättat för al-Arabiya.

– Vi tog en ny last, och här är vi nu igen – bara Gud vet om den här lasten kan komma till användning innan den blir dålig.

Ingen av de militära parterna vill ta på sig ansvaret för tragedin. Egypten sade i våras att det vore ett brott mot tidigare fredsavtal om Israel gick in i Philadelphi. Men när så väl skedde var det tyst från Kairo – regeringen där är mån om sin medlarroll bredvid USA, och värdesätter kontakterna med både israeler eller palestinier.

Kan bli stående

Israel håller Rafah-gränsen i stort sett stängd, och hänvisar i stället den sydliga trafiken med destination Gaza till Kerem Shalom, en gränsövergång på den israeliska sidan som Israel kan kontrollera helt och hållet.

Men de har ingen koordinering med ärkefienden Hamas inne i Gaza. Så FN-talesmän har tidigare vittnat för TT om att även hjälpsändningar som släpps igenom kan bli stående övergivna på palestinskt område, eftersom ingen kan eller vågar hämta dem när de stridande parterna inte gett klartecken.

Lars Løkke Rasmussen var tagen vid sitt besök.

– Det är frustrerande att stå här och veta att på andra sidan stängslet råder en humanitär katastrof. Och den är inte skapad av naturen, utan skapad av människan, sade Danmarks utrikesminister till Ritzau.

Rafah

Staden Rafah har mångtusenåriga anor – de forntida egyptiernas hieroglyfer för namnet har transkriberats som "Rpwhw".

1906 hamnade orten mitt på den gräns som Egyptens kolonialmakt Storbritannien och dåvarande Palestinas härskare i Ottomanska riket drog upp mellan sig.

Rafah växte som brittisk bas under andra världskriget. 1949 försvann gränsen när Gazaremsan ockuperades av Egypten efter Israels tillblivelse. I och med sexdagarskriget 1967 erövrades i stället hela området av Israel.

Men 1979 klövs staden på nytt, när fredsavtalet Israel–Egypten ledde till en ny gräns mellan Sinai och Israel/Gaza.

Den palestinska delen har sedan dess växt till en större stad, med runt 200 000 invånare före det senaste kriget. I år har där tidvis funnits runt 1,5 miljoner människor, när palestinier från andra håll i Gazaremsan flytt dit.

Den egyptiska halvan av staden finns å andra sidan i princip inte kvar. Den jämnades med marken under och efter Sinaiupproret, en separatistisk konflikt på 2010-talet.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024