loadingRyska matrjosjkadockor med Kinas president Xi Jinping, USA:s president Donald Trump och två med Rysslands president Vladimir Putin i en souvenirbutik i S:t Petersburg. Foto: Dmitri Lovetsky/AP/TT
Ryska matrjosjkadockor med Kinas president Xi Jinping, USA:s president Donald Trump och två med Rysslands president Vladimir Putin i en souvenirbutik i S:t Petersburg. Foto: Dmitri Lovetsky/AP/TT
Utrikes

EU:s splittring med USA – en chans för Kina

Kristin Groth/TT

Sprickan som har uppstått mellan USA och Europa kan innebära en öppning för Kina, som kan dra nytta av den skakiga relationen.

– Nu försöker Kina framställa sig som den regelbaserade världsordningens främsta försvarare. Det är dumheter, naturligtvis, säger analytikern Alexis von Sydow.

Kina har inlett en charmoffensiv mot Europa. Vid flera möten med representanter för EU-länder har kinesiska toppdiplomater lyft Kina som en mer pålitlig partner än Washington, ett budskap som också har förmedlats när EU-representanter har besökt Peking.

– Kina har ju väldigt gärna velat se en splittring över Atlanten och att Europa inte ska hålla sig så nära USA. Man påpekar hela tiden att man vill att Europa ska agera mer som en självständig aktör och ha strategisk autonomi, säger Alexis von Sydow, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina vid Utrikespolitiska institutet.

Donald Trump och Xi Jinping vid ett möte i Japan under Trumps förra mandatperiod. Foto: Susan Walsh/AP/TT

Och om kriget tar slut kanske Europa faktiskt får lite lättare att närma sig Kina, eftersom Europas allra största problem med jättelandet de senaste åren har varit att Peking stöttat angriparen Ryssland ekonomiskt under Ukrainakriget. Och från ukrainskt håll ser man Kina som en part man inte har råd att ha en dålig relation till.

"Främsta förmånstagaren"

Ukrainas tidigare utrikesminister Dmytro Kuleba besökte Kina i somras och träffade då Kinas utrikesminister Wang Yi. Då diskuterades bland annat kriget och Kinas möjliga roll i en fredsprocess.

Enligt Kuleba är Kina det land som skulle tjäna mest på USA:s president Donald Trumps svängning när det gäller stödet till Ukraina.

Ukrainas tidigare utrikesminister Dmytro Kuleba i Bryssel i höstas. Foto: Virginia Mayo/AP/TT

– Kina kommer att vara den främsta förmånstagaren av Trumps andra presidentskap – det är kanske inte det mål som president Trump eftersträvar. Men det finns mycket goda skäl att tro att Kina, genom att visa tålamod och beredskap att omfamna andra länder, inklusive Ukraina, kommer att dra stor nytta av det som händer, sade Kuleba nyligen till The South China Morning Post.

Han ser dock ingen omedelbar roll för Kina i eventuella fredssamtal och säger att Kina inte behöver vara särskilt aktivt i nuläget, utan bara visa stöd.

– Det betyder inte att öppna upp hela Europa och skapa en frihandelszon med Kina, men det finns gott om utrymme att manövrera. Utrymmet stängdes på grund av alliansen USA-Europa. Nu när alliansen är borta är det här utrymmet öppet, säger han till tidningen.

"Inte så genuint"

Ukrainakriget har pågått i drygt tre år, men fortfarande har inte Kina fördömt den ryska fullskaliga invasionen. I stället har landet velat framstå som en neutral part som både Ryssland och Ukraina kan lyssna på.

Kinas charmoffensiv kommer efter flera år då Europa har försökt ta i med hårdhandskarna med bland annat tullar och investeringsgranskningar för att hantera de risker som en relation med Kina innebär. Att Kina plötsligt skulle stå för den regelbaserade världsordningen som utgår ifrån vissa värden, normer, institutioner och regelverk som skapats för att styra staters agerande globalt är inte självklart.

– Det har ju Kina aldrig stått för. Det här är verkligen opportunism från Kinas håll, säger Alexis von Sydow.

För ett par år sedan lade Kina fram en lista med tolv punkter för en politisk uppgörelse i Ukrainakriget, men den har inte lett till konkreta framsteg.

– Faktum är att Kina inte har velat gå in och verkligen pressa Ryssland till att skapa någon form av fred, för i grund och botten är det inte så genuint.

Utsatt situation

Nyligen kallade Donald Trump den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj för diktator, ett uppmärksammat offentligt ordbråk bröt ut i Vita huset och sedan meddelade USA en paus i sitt militära stöd till Ukraina, som i drygt tre år har försvarat sig mot Rysslands anfallskrig. Sammantaget ett mycket tydligt skifte i inställningen till Ukrainakriget från USA:s håll.

Men Europa har fortfarande ett starkt intresse av att upprätthålla en god relation till stormakten i väst.

– Man kan ju tänka att det är inte vårt fel att den här relationen går så här nu. Det är det i och för sig inte, men vi kommer dels att befinna oss i en mycket sämre och mer utsatt situation mot Ryssland, dels ha större ekonomiskt beroende av Kina, om det här transatlantiska bandet bryts, säger von Sydow.

– En konflikt mellan USA och Europa vore destruktivt för vår kapacitet att skydda oss mot Kina, och det borde egentligen vara överordnat.

Kina och Ryssland

Stormakterna Kina och Ryssland har det senaste årtiondet närmat sig varandra. Båda länderna säger sig förespråka en “multipolär världsordning” som alternativ till USA:s dominans.

Kort före vinter-OS i Peking 2022 och bara veckor före Rysslands storskaliga invasion av Ukraina träffades Rysslands och Kinas auktoritära ledare, Vladimir Putin och Xi Jinping. De poängterade då att relationen mellan länderna var bättre än på länge och tog avstånd från Nato-utvidgning nära Ryssland och USA:s ”negativa inverkan på fred och stabilitet” i Asien-Stillahavsregionen.

I februari 2023 presenterade Kina ett tolvpunktsprogram där parterna i Ukrainakriget bland annat uppmanades att vara återhållsamma och uppta samtal så fort som möjligt.

Under kriget har Kina trappat upp sin import av rysk olja och gas från Ryssland samtidigt som länder i väst har belagt Ryssland med sanktioner.

Kina har valt att inte officiellt fördöma Rysslands invasion av Ukraina och har intagit en avvaktande hållning till kriget.

Källa: TT, UI.se

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingRyska matrjosjkadockor med Kinas president Xi Jinping, USA:s president Donald Trump och två med Rysslands president Vladimir Putin i en souvenirbutik i S:t Petersburg. Foto: Dmitri Lovetsky/AP/TT
Ryska matrjosjkadockor med Kinas president Xi Jinping, USA:s president Donald Trump och två med Rysslands president Vladimir Putin i en souvenirbutik i S:t Petersburg. Foto: Dmitri Lovetsky/AP/TT
Utrikes

EU:s splittring med USA – en chans för Kina

Kristin Groth/TT

Sprickan som har uppstått mellan USA och Europa kan innebära en öppning för Kina, som kan dra nytta av den skakiga relationen.

– Nu försöker Kina framställa sig som den regelbaserade världsordningens främsta försvarare. Det är dumheter, naturligtvis, säger analytikern Alexis von Sydow.

Kina har inlett en charmoffensiv mot Europa. Vid flera möten med representanter för EU-länder har kinesiska toppdiplomater lyft Kina som en mer pålitlig partner än Washington, ett budskap som också har förmedlats när EU-representanter har besökt Peking.

– Kina har ju väldigt gärna velat se en splittring över Atlanten och att Europa inte ska hålla sig så nära USA. Man påpekar hela tiden att man vill att Europa ska agera mer som en självständig aktör och ha strategisk autonomi, säger Alexis von Sydow, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina vid Utrikespolitiska institutet.

Donald Trump och Xi Jinping vid ett möte i Japan under Trumps förra mandatperiod. Foto: Susan Walsh/AP/TT

Och om kriget tar slut kanske Europa faktiskt får lite lättare att närma sig Kina, eftersom Europas allra största problem med jättelandet de senaste åren har varit att Peking stöttat angriparen Ryssland ekonomiskt under Ukrainakriget. Och från ukrainskt håll ser man Kina som en part man inte har råd att ha en dålig relation till.

"Främsta förmånstagaren"

Ukrainas tidigare utrikesminister Dmytro Kuleba besökte Kina i somras och träffade då Kinas utrikesminister Wang Yi. Då diskuterades bland annat kriget och Kinas möjliga roll i en fredsprocess.

Enligt Kuleba är Kina det land som skulle tjäna mest på USA:s president Donald Trumps svängning när det gäller stödet till Ukraina.

Ukrainas tidigare utrikesminister Dmytro Kuleba i Bryssel i höstas. Foto: Virginia Mayo/AP/TT

– Kina kommer att vara den främsta förmånstagaren av Trumps andra presidentskap – det är kanske inte det mål som president Trump eftersträvar. Men det finns mycket goda skäl att tro att Kina, genom att visa tålamod och beredskap att omfamna andra länder, inklusive Ukraina, kommer att dra stor nytta av det som händer, sade Kuleba nyligen till The South China Morning Post.

Han ser dock ingen omedelbar roll för Kina i eventuella fredssamtal och säger att Kina inte behöver vara särskilt aktivt i nuläget, utan bara visa stöd.

– Det betyder inte att öppna upp hela Europa och skapa en frihandelszon med Kina, men det finns gott om utrymme att manövrera. Utrymmet stängdes på grund av alliansen USA-Europa. Nu när alliansen är borta är det här utrymmet öppet, säger han till tidningen.

"Inte så genuint"

Ukrainakriget har pågått i drygt tre år, men fortfarande har inte Kina fördömt den ryska fullskaliga invasionen. I stället har landet velat framstå som en neutral part som både Ryssland och Ukraina kan lyssna på.

Kinas charmoffensiv kommer efter flera år då Europa har försökt ta i med hårdhandskarna med bland annat tullar och investeringsgranskningar för att hantera de risker som en relation med Kina innebär. Att Kina plötsligt skulle stå för den regelbaserade världsordningen som utgår ifrån vissa värden, normer, institutioner och regelverk som skapats för att styra staters agerande globalt är inte självklart.

– Det har ju Kina aldrig stått för. Det här är verkligen opportunism från Kinas håll, säger Alexis von Sydow.

För ett par år sedan lade Kina fram en lista med tolv punkter för en politisk uppgörelse i Ukrainakriget, men den har inte lett till konkreta framsteg.

– Faktum är att Kina inte har velat gå in och verkligen pressa Ryssland till att skapa någon form av fred, för i grund och botten är det inte så genuint.

Utsatt situation

Nyligen kallade Donald Trump den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj för diktator, ett uppmärksammat offentligt ordbråk bröt ut i Vita huset och sedan meddelade USA en paus i sitt militära stöd till Ukraina, som i drygt tre år har försvarat sig mot Rysslands anfallskrig. Sammantaget ett mycket tydligt skifte i inställningen till Ukrainakriget från USA:s håll.

Men Europa har fortfarande ett starkt intresse av att upprätthålla en god relation till stormakten i väst.

– Man kan ju tänka att det är inte vårt fel att den här relationen går så här nu. Det är det i och för sig inte, men vi kommer dels att befinna oss i en mycket sämre och mer utsatt situation mot Ryssland, dels ha större ekonomiskt beroende av Kina, om det här transatlantiska bandet bryts, säger von Sydow.

– En konflikt mellan USA och Europa vore destruktivt för vår kapacitet att skydda oss mot Kina, och det borde egentligen vara överordnat.

Kina och Ryssland

Stormakterna Kina och Ryssland har det senaste årtiondet närmat sig varandra. Båda länderna säger sig förespråka en “multipolär världsordning” som alternativ till USA:s dominans.

Kort före vinter-OS i Peking 2022 och bara veckor före Rysslands storskaliga invasion av Ukraina träffades Rysslands och Kinas auktoritära ledare, Vladimir Putin och Xi Jinping. De poängterade då att relationen mellan länderna var bättre än på länge och tog avstånd från Nato-utvidgning nära Ryssland och USA:s ”negativa inverkan på fred och stabilitet” i Asien-Stillahavsregionen.

I februari 2023 presenterade Kina ett tolvpunktsprogram där parterna i Ukrainakriget bland annat uppmanades att vara återhållsamma och uppta samtal så fort som möjligt.

Under kriget har Kina trappat upp sin import av rysk olja och gas från Ryssland samtidigt som länder i väst har belagt Ryssland med sanktioner.

Kina har valt att inte officiellt fördöma Rysslands invasion av Ukraina och har intagit en avvaktande hållning till kriget.

Källa: TT, UI.se

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025