EU gör sin största sanktionsutökning hittills när 1 600 nya namn läggs till på listorna kring Rysslands krigföring i Ukraina. Samtidigt förbereds skyddsåtgärder inför USA:s sanktioner mot domstolen ICC.

– Europa har återigen visat en enad front, säger EU:s utrikeschef Kaja Kallas på presskonferensen sedan de nya EU-sanktionerna spikats vid EU-ländernas utrikesministermöte i Luxemburg.

Merparten av sanktionerna drabbar personer med koppling till rysk utveckling av ballistiska robotar. Namnen listas på totalt över 1 000 sidor i de formella besluten.

Rent praktiskt medför sanktionerna inreseförbud till EU och frysta eventuella tillgångar samt att de inte längre tillåts ha några ekonomiska relationer med personer och företag i unionen.

Oro över dieselavtal

EU-ländernas utrikesministrar brottas samtidigt med hur man ska hantera en hel rad av USA:s senaste inspel – inte minst vad gäller den ”energivapenvila” som president Donald Trump säger sig ha drivit igenom.

– Det fanns stöd från ministrarna i dag för en energivapenvila . . . men bara om Moskva följer den, säger Kallas.

Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) beklagar i sin tur både Trumps maningar om att hålla val i Ukraina och beslutet att tillåta import av rysk diesel.

– Det är över huvud taget inte aktuellt att hålla några val i Ukraina så länge som det inte finns åtminstone ett eldupphör, men allra helst en fred, säger hon på väg in till mötet.

Agerar för ICC?

Frågan är också hur EU ska hantera de sanktioner som USA utlovat mot Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag.

Belgiens utrikesminister Maxime Prévot vill utreda om det går att använda en särskild EU-stadga som beordrar EU-länderna att inte följa USA:s sanktioner – något som även Maria Malmer Stenergard är öppen för.

– Om det krävs att man aktiverar den blockerade stadgan då måste vi också göra det, säger hon i Luxemburg.

Skyddar mot utslag

Stadgan är formellt en EU-förordning som skyddar företag och medborgare i EU mot följderna av lagar och sanktioner som införts av andra länder.

Den innebär bland annat att domar och utslag som bygger på lagstiftningen inte anses gälla i EU.

Hittills har den använts för att européer inte ska drabbas av USA-åtgärder mot Kuba på 1990-talet och Iran på 2010-talet.

Kaja Kallas konstaterar att det halvår som återstår innan USA-sanktionerna träder i kraft ger utrymme till förhandlingar – men också att EU är redo att agera.

– EU har alternativ för att se till att domstolen kan fortsätta sitt viktiga arbete, säger utrikeschefen.