För att förhindra skolskjutningar i framtiden behöver samhället bli bättre på att läsa av signaler som människor sänder ut. Här finns mycket att lära från länder som USA, menar forskare.

– Det handlar om att lägga ihop många små saker i någons beteende, säger Lisa Kaati, som forskar inom hot- och riskbedömningar.

Drygt två veckor efter den värsta skolskjutningen i Sveriges historia söker både polis och drabbade efter svar. Varför gick Rickard Andersson till skolan och sköt besinningslöst mot andra människor? Och hade det kunnat stoppas?

– Det pratas ofta om att skolskjutare har gått under radarn. Men då behöver vi kanske ställa om radarn så att den fångar upp andra signaler, säger Charlotta Thodelius, docent i kriminologi vid Högskolan i Borås.

– Ofta riktats resurser och uppmärksamhet mot de utåtagerande men vi kanske behöver lägga mer fokus på de som är tysta, säger hon.

Hon har forskat om dödligt våld i skolmiljö och hon beskriver fem villkor som ofta uppfylls hos de som begår sådana ofattbara våldshandlingar.

Social marginalisering

Det första är att personen upplever en extrem social marginalisering och inte känner att de hör hemma någonstans. Det andra är en psykosocial sårbarhet som försvårar hanteringen av utanförskapet.

– Gärningspersonerna har sällan en fastställd psykiatrisk diagnos, men i efterhand kan det komma fram att de lidit av depression och självmordstankar, säger Charlotta Thodelius.

Det tredje handlar om vilka metoder man ser som de bästa att lösa problem på. Inom forskningen kallar man det för kulturellt manus.

– Alla har ett kulturellt manus som bygger på många delar. Exempelvis som hur man sett föräldrar och andra vuxna lösa konflikter.

Inspiration kan också hämtas från olika ideologier, forum på internet och från populärkultur som film, spel och musik. För gärningspersonerna är det kulturella manuset sammankopplat med våldsamma lösningar och har ett inslag av martyrskap.

Bröderna Cartwright

Det kulturella manuset är ofta tidsbundet när det kommer till populärkulturella referenser. På 1960-talet kunde det vara cowboyserien "Bröderna Cartwright" och på 1990-talet var det filmen "Natural born killers" som dök upp som referens.

– Det betyder inte att ett våldsamt spel eller en viss musik leder till våld men det kan användas av de som redan har sådana tankar som ett sätt att rättfärdiga våldet, säger Charlotta Thodelius.

Det fjärde är att personerna går under radarn och inte har upptäckts av familj, skola eller polis trots att planeringen ofta har pågått en längre tid. Det femte är tillgången till vapen. Alla dessa bitar pågår parallellt och det är inte saker som sker över en natt. En och en kanske de inte är något som alarmerar. Att en tonåring börjar klä sig annorlunda eller beter sig på ett nytt sätt är dessutom vanligt.

– Därför är det så viktigt att det finns någon som kan lägga ihop pusselbitarna, berättar Lisa Kaati, lektor vid Stockholms universitet.

Hon forskar själv om att utveckla tekniker för att göra hotbedömningar och identifiera hot i digitala miljöer.

– Men allt händer inte digitalt. I USA där man kommit mycket längre arbetar man till exempel med speciella hotbedömningsteam på skolorna för att fånga upp elever med riskbeteenden och sätta in rätt typ av stöd, säger hon.

Dessa så kallade “behavior threat assessment and management teams” kan bestå av skolpersonal men också polis och vårdkompetenser. Ett syfte är just att få en helhetsbild. Och dessutom att klasskompisar eller andra ska ha någonstans att vända sig om de upplever att en person beter sig skrämmande. Om en person i ens omgivning börja uttrycka aggressiva tankar är det inte en polisanmälan som ligger närmas till hands.

Vill inte skvallra

– Många upplever det också som oerhört svårt att skvallra och berätta om det man uppfattar som hotfullt eller konstigt för en lärare eller förälder. Man tänker att det handlar om skämt eller att någon bara är konstig. Då kan dessa team funka som ett mer neutralt alternativ att dela med sig till.

I Örebrofallet beskrivs gärningsmannen av före detta klasskompisar och lärare som väldigt introvert och tillbakadragen från högstadietiden. Det finns berättelser om att han ofta höll handen för munnen när han pratade och dolde ansiktet i en luvtröja. Han hade ofullständiga betyg i både högstadiet och gymnasiet och gjorde flera misslyckade försök på komvux.

– Vi vet att många av de som utför skoldåd känner sig missförstådda och misslyckade. Att sträva efter att människor inte ska hamna i situationer där de upplever sig förödmjukade och kränkta är väldigt viktigt, säger Lisa Kaati.

Hon tar upp att kraven som ställs på en individ av samhället ibland kan vara svåra att leva upp till. En person som har stora svårigheter att prata med andra – är det rimligt att kräva att denne ska söka ett visst antal jobb?

– Alla är inte stöpta i samma form och det behövs ett mer flexibelt och individuellt stöd. Den som redan känner sig marginaliserad och utan sammanhang blir snarare bekräftad i sin övertygelse av fler misslyckanden, säger hon.

Charlotta Thodelius poängterar att villkoren var för sig inte innebär att någon kommer att begå ett våldsdåd men att de tillsammans kan vara delar i en avgörande process.

– Det handlar om personer som inte ser någon annan utväg än att begå våldsdåd och kanske avsluta sitt eget liv.