loadingBild från dailymail.co.uk
Bild från dailymail.co.uk
Vetenskap

Duvor intelligentare än man trott

Atula Gutpa, www.indiasendangered.com

Deras hjärnor är inte större än en ärta, men en ny studie visar att duvor är anmärkningsvärt intelligenta när det gäller att känna igen och kategorisera föremål, och även namnge dem, precis som människobarn!

Det finns en likhet mellan sättet på vilket barn lär sig ord och duvor lär sig motsvarigheten till ord. Det fann Ed Wasserman och hans team i en ny studie från University of Iowa. Forskningen visar att duvorna samtidigt kunde kategorisera 128 fotografier i 16 kategorier.

Forskarna tillägger att det inte vidtagits några genomtänkta åtgärder för att lära duvorna ord på det sätt som gjorts för djur som primater, hundar eller papegojor. Duvorna undervisades på samma sätt som små barn, som lärs att känna igen ett antal olika objekt och samtidigt börjar förstå vilka som tillhör vilken kategori.

”Till skillnad från tidigare försök att lära primater, hundar och papegojor, använde vi varken utarbetade shapingmetoder eller sociala koder” säger Wasserman om studien, som publicerades på nätet i tidskriften Cognition. ”Och våra duvor tränades i alla 16 kategorierna samtidigt, analogt med hur barn lär sig ord och kategorier.”

Namnleken

För att förstå hur duvors hjärnor fungerar valde forskarna ut tre duvor som visades 128 svartvita bilder av objekt från 16 grundläggande kategorier: bebis, flaska, tårta, bil, kex, hund, anka, fisk, blomma, hatt, nyckel, penna, telefon, sko och träd.

De fick sedan picka på en av två olika symboler: den korrekta för den bilden och en felaktig som valdes slumpvis från en av de kvarvarande 15 kategorierna. Duvorna lyckades inte bara lära sig uppgiften, utan överförde också tillförlitligt det de lärt sig till fyra nya bilder från var och en av de 16 kategorierna.

Wesserman säger att experimentet var en modifiering av ett projekt från 1998 som konstaterade att duvor kan känna igen föremål i olika kategorier.

Djurs intelligens – inte annorlunda än människans

Wasserman har studerat djurs intelligens i flera decennier och säger att det senaste experimentet bara bevisar att djuren är mycket smartare än man tidigare trott. För forskare som han själv finns det mycket mer att lära sig om djur och hur deras hjärnor fungerar.


Ett nepalesiskt barn leker bland duvorna i Katmandu den 19 januari 2015. (Prakash Mathema/AFP/Getty Images)

Ett nepalesiskt barn leker bland duvorna i Katmandu den 19 januari 2015. (Prakash Mathema/AFP/Getty Images)

”Det är definitivt ingen enkel uppgift att utreda djurens tänkande. Men medan våra metoder har förbättrats, har även för vår förståelse och uppskattning av djurens intelligens gjort det”, säger han.

”Det måste finnas olikheter mellan människor och djur, och många är redan kända. Men de skulle kunna utgöra en minoritet jämfört med likheterna. Vår forskning gällande duvors kategorisering tyder på att dessa likheter även kan gälla hur barn lär sig ord.”

Duvor har länge varit kända som mycket intelligenta fåglar. Deras instinkt att vända hemåt har använts för att sända meddelanden mellan städer och länder. De har bättre syn än människor och har tränats av amerikanska kustbevakningen till att lokalisera flytvästar på skeppsbrutna. Under första och andra världskriget användes de av USA:s armé för att skicka meddelanden, rädda liv och förse armén med vital strategisk information.

Den senaste studien bidrar till kunskapen och visar att inte heller inlärningsförmågan hos fågeln skiljer sig så mycket från människor, liksom det faktum att människans intelligens inte är så unik som man trott.

Utökad kunskap

Forskarna på University of Iowa säger att samma experiment kan genomföras också på andra djur, i syfte att förstå deras förmåga att ta till sig information och tillämpa den för att memorera och kategorisera föremål.

Det här är den första helt associativa djurmetoden som har med en väsentlig del av ordinlärning: många-till-många-mappningen mellan stimuli och respons.

”Vår metod är datoriserad och kan tillämpas på alla djur, inte bara på duvor”, säger psykologen Bob McMurray på University of Iowa, en av de andra författarna till studien. ”De här metoderna kan användas på vilket djur som helst som kan interagera med en datorskärm.”

När experimentet utvecklas till en förståelse av hur hjärnan fungerar hos andra djur, kommer det förhoppningsvis hjälpa människor acceptera att hjärnans fantastiska förmåga inte nödvändigtvis är unik för människan.

Duvorna har redan bevisat at de är lika bra som barn på att lära sig nya saker.


Artikeln är skriven av Atula Gupta, chef på indiasendangered.com. Publicerad med tillstånd av utgivaren.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingBild från dailymail.co.uk
Bild från dailymail.co.uk
Vetenskap

Duvor intelligentare än man trott

Atula Gutpa, www.indiasendangered.com

Deras hjärnor är inte större än en ärta, men en ny studie visar att duvor är anmärkningsvärt intelligenta när det gäller att känna igen och kategorisera föremål, och även namnge dem, precis som människobarn!

Det finns en likhet mellan sättet på vilket barn lär sig ord och duvor lär sig motsvarigheten till ord. Det fann Ed Wasserman och hans team i en ny studie från University of Iowa. Forskningen visar att duvorna samtidigt kunde kategorisera 128 fotografier i 16 kategorier.

Forskarna tillägger att det inte vidtagits några genomtänkta åtgärder för att lära duvorna ord på det sätt som gjorts för djur som primater, hundar eller papegojor. Duvorna undervisades på samma sätt som små barn, som lärs att känna igen ett antal olika objekt och samtidigt börjar förstå vilka som tillhör vilken kategori.

”Till skillnad från tidigare försök att lära primater, hundar och papegojor, använde vi varken utarbetade shapingmetoder eller sociala koder” säger Wasserman om studien, som publicerades på nätet i tidskriften Cognition. ”Och våra duvor tränades i alla 16 kategorierna samtidigt, analogt med hur barn lär sig ord och kategorier.”

Namnleken

För att förstå hur duvors hjärnor fungerar valde forskarna ut tre duvor som visades 128 svartvita bilder av objekt från 16 grundläggande kategorier: bebis, flaska, tårta, bil, kex, hund, anka, fisk, blomma, hatt, nyckel, penna, telefon, sko och träd.

De fick sedan picka på en av två olika symboler: den korrekta för den bilden och en felaktig som valdes slumpvis från en av de kvarvarande 15 kategorierna. Duvorna lyckades inte bara lära sig uppgiften, utan överförde också tillförlitligt det de lärt sig till fyra nya bilder från var och en av de 16 kategorierna.

Wesserman säger att experimentet var en modifiering av ett projekt från 1998 som konstaterade att duvor kan känna igen föremål i olika kategorier.

Djurs intelligens – inte annorlunda än människans

Wasserman har studerat djurs intelligens i flera decennier och säger att det senaste experimentet bara bevisar att djuren är mycket smartare än man tidigare trott. För forskare som han själv finns det mycket mer att lära sig om djur och hur deras hjärnor fungerar.


Ett nepalesiskt barn leker bland duvorna i Katmandu den 19 januari 2015. (Prakash Mathema/AFP/Getty Images)

Ett nepalesiskt barn leker bland duvorna i Katmandu den 19 januari 2015. (Prakash Mathema/AFP/Getty Images)

”Det är definitivt ingen enkel uppgift att utreda djurens tänkande. Men medan våra metoder har förbättrats, har även för vår förståelse och uppskattning av djurens intelligens gjort det”, säger han.

”Det måste finnas olikheter mellan människor och djur, och många är redan kända. Men de skulle kunna utgöra en minoritet jämfört med likheterna. Vår forskning gällande duvors kategorisering tyder på att dessa likheter även kan gälla hur barn lär sig ord.”

Duvor har länge varit kända som mycket intelligenta fåglar. Deras instinkt att vända hemåt har använts för att sända meddelanden mellan städer och länder. De har bättre syn än människor och har tränats av amerikanska kustbevakningen till att lokalisera flytvästar på skeppsbrutna. Under första och andra världskriget användes de av USA:s armé för att skicka meddelanden, rädda liv och förse armén med vital strategisk information.

Den senaste studien bidrar till kunskapen och visar att inte heller inlärningsförmågan hos fågeln skiljer sig så mycket från människor, liksom det faktum att människans intelligens inte är så unik som man trott.

Utökad kunskap

Forskarna på University of Iowa säger att samma experiment kan genomföras också på andra djur, i syfte att förstå deras förmåga att ta till sig information och tillämpa den för att memorera och kategorisera föremål.

Det här är den första helt associativa djurmetoden som har med en väsentlig del av ordinlärning: många-till-många-mappningen mellan stimuli och respons.

”Vår metod är datoriserad och kan tillämpas på alla djur, inte bara på duvor”, säger psykologen Bob McMurray på University of Iowa, en av de andra författarna till studien. ”De här metoderna kan användas på vilket djur som helst som kan interagera med en datorskärm.”

När experimentet utvecklas till en förståelse av hur hjärnan fungerar hos andra djur, kommer det förhoppningsvis hjälpa människor acceptera att hjärnans fantastiska förmåga inte nödvändigtvis är unik för människan.

Duvorna har redan bevisat at de är lika bra som barn på att lära sig nya saker.


Artikeln är skriven av Atula Gupta, chef på indiasendangered.com. Publicerad med tillstånd av utgivaren.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024