loadingFjärrvärmekostnaden har stigit med 31 procent sedan 2023, enligt rapporten från Nils Holgersson-gruppen. Arkivbild. Foto: Janerik Henriksson/TT
Fjärrvärmekostnaden har stigit med 31 procent sedan 2023, enligt rapporten från Nils Holgersson-gruppen. Arkivbild. Foto: Janerik Henriksson/TT
Ekonomi & Näringsliv

Boendekostnader stiger – stora geografiska skillnader

Malin Johanson/TT

Elen blir dyrare. Värmen likaså. Även vattenräkningarna stiger betydligt mer än de allmänna prisökningarna – i år igen.

– Kostnaderna ökar mycket, mycket mer än inflationen, säger Björn Berggren, ordförande för Nils Holgersson-gruppen.

Boendekostnaderna för svenska hushåll ligger på ”dramatiskt höga nivåer”, enligt en ny rapport från Nils Holgersson-gruppen, en sammanslutning av bostadsorganisationer.

Kostnaderna för fjärrvärme, el, vatten, avlopp och avfall har stigit med 6,9 procent i år.

– Det har ökat mer än tio gånger den allmänna prisutvecklingen, säger Björn Berggren och pekar på att inflationen, de allmänna prisökningarna i samhället, under samma period ligger på 0,6 procent.

Elen, som innefattar kostnader för elhandel, elnät och elskatt, har gått upp mest – 12,4 procent på ett år. Kostnaden för avfall är närmast oförändrad jämfört med i fjol medan VA-avgifterna har stigit drygt 7 procent under året.

Fortsatt stora skillnader

Fjärrvärmen är dock den stora utgiftsposten när det gäller boendekostnader och där ser man en ”bekymmersam prisutveckling”.

– Kostnaderna ökar ju väldigt mycket. Det har bromsat in lite och då är det framför allt fjärrvärmen som faktiskt har bromsat in, säger han och fortsätter:

– Men vi är ju redan på väldigt höga nivåer, säger Berggren.

De senaste fem åren har totalkostnaden (fjärrvärme, el, vatten, avlopp och avfall) ökat med över 40 procent, enligt rapporten. Även var du bor i landet avgör vad räkningarna landar på.

– Det är väldigt stora geografiska skillnader. Vi börjar närma oss att det är nästan dubbelt så dyrt att bo på den dyraste orten jämfört med den billigaste orten.

Årskostnaden för ett hushåll är som lägst i Piteå, 25 800 kronor. Högst är det i Gnesta där kostnaden uppgår till 45 800 kronor per år.

Kan öka ytterligare

Enligt Berggren på Nils Holgersson-gruppen behöver inte minst politikerna ta sig en funderare på hur man ska se till att boendekostnaderna för svenska hushåll inte sticker iväg.

– Här är det långsiktiga investeringar och långsiktiga planer som måste finnas så att vi inte får sådana här extrema höjningar som vi har sett nu.

Än är inte den övre gränsen nådd, tror han.

– Om man ska göra någon försiktig gissning så tror jag att vatten och elnät kan fortsätta dra iväg ordentligt, säger Björn Berggren.

Fjärrvärmen väntas däremot fortsätta nedåt nästa år. 2025 låg ökningen på 9,2 procent, enligt Nils Holgersson-rapporten. I år är ökningen 4,5 procent.

”Prishöjningarna för fjärrvärme minskar för tredje året i rad och ligger nu på en lägre nivå än tidigare”, säger Daniel Lundqvist på Energiföretagen Sverige i en kommentar.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

loadingFjärrvärmekostnaden har stigit med 31 procent sedan 2023, enligt rapporten från Nils Holgersson-gruppen. Arkivbild. Foto: Janerik Henriksson/TT
Fjärrvärmekostnaden har stigit med 31 procent sedan 2023, enligt rapporten från Nils Holgersson-gruppen. Arkivbild. Foto: Janerik Henriksson/TT
Ekonomi & Näringsliv

Boendekostnader stiger – stora geografiska skillnader

Malin Johanson/TT

Elen blir dyrare. Värmen likaså. Även vattenräkningarna stiger betydligt mer än de allmänna prisökningarna – i år igen.

– Kostnaderna ökar mycket, mycket mer än inflationen, säger Björn Berggren, ordförande för Nils Holgersson-gruppen.

Boendekostnaderna för svenska hushåll ligger på ”dramatiskt höga nivåer”, enligt en ny rapport från Nils Holgersson-gruppen, en sammanslutning av bostadsorganisationer.

Kostnaderna för fjärrvärme, el, vatten, avlopp och avfall har stigit med 6,9 procent i år.

– Det har ökat mer än tio gånger den allmänna prisutvecklingen, säger Björn Berggren och pekar på att inflationen, de allmänna prisökningarna i samhället, under samma period ligger på 0,6 procent.

Elen, som innefattar kostnader för elhandel, elnät och elskatt, har gått upp mest – 12,4 procent på ett år. Kostnaden för avfall är närmast oförändrad jämfört med i fjol medan VA-avgifterna har stigit drygt 7 procent under året.

Fortsatt stora skillnader

Fjärrvärmen är dock den stora utgiftsposten när det gäller boendekostnader och där ser man en ”bekymmersam prisutveckling”.

– Kostnaderna ökar ju väldigt mycket. Det har bromsat in lite och då är det framför allt fjärrvärmen som faktiskt har bromsat in, säger han och fortsätter:

– Men vi är ju redan på väldigt höga nivåer, säger Berggren.

De senaste fem åren har totalkostnaden (fjärrvärme, el, vatten, avlopp och avfall) ökat med över 40 procent, enligt rapporten. Även var du bor i landet avgör vad räkningarna landar på.

– Det är väldigt stora geografiska skillnader. Vi börjar närma oss att det är nästan dubbelt så dyrt att bo på den dyraste orten jämfört med den billigaste orten.

Årskostnaden för ett hushåll är som lägst i Piteå, 25 800 kronor. Högst är det i Gnesta där kostnaden uppgår till 45 800 kronor per år.

Kan öka ytterligare

Enligt Berggren på Nils Holgersson-gruppen behöver inte minst politikerna ta sig en funderare på hur man ska se till att boendekostnaderna för svenska hushåll inte sticker iväg.

– Här är det långsiktiga investeringar och långsiktiga planer som måste finnas så att vi inte får sådana här extrema höjningar som vi har sett nu.

Än är inte den övre gränsen nådd, tror han.

– Om man ska göra någon försiktig gissning så tror jag att vatten och elnät kan fortsätta dra iväg ordentligt, säger Björn Berggren.

Fjärrvärmen väntas däremot fortsätta nedåt nästa år. 2025 låg ökningen på 9,2 procent, enligt Nils Holgersson-rapporten. I år är ökningen 4,5 procent.

”Prishöjningarna för fjärrvärme minskar för tredje året i rad och ligger nu på en lägre nivå än tidigare”, säger Daniel Lundqvist på Energiföretagen Sverige i en kommentar.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Nyhetschef
Staffan Erfors
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Svenska Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU) och är av ”särskild vikt för mediemångfalden” enligt Mediestödsnämnden.

© Svenska Epoch Times AB 2026