Vårdens resultat har blivit bättre och vårdskadorna färre. Det visar SKR:s (Sveriges Kommuner och Regioner) senaste hälso- och sjukvårdsrapport som sammanfattat läget inom svensk sjukvård. Men låga väntetider är fortsatt ett bekymmer.

Sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke har minskat över tid och dödligheten har gått ned. 2008 drabbades drygt 34 000 personer av hjärtinfarkt och 30 procent av dem avled. 2022 var motsvarande siffror drygt 22 000 och 21 procent.

Minskningarna beror på en kombination av bättre levnadsvanor hos befolkningen, mer förebyggande behandling och medicinska framsteg.

Även cancerdödligheten har minskat. Tioårsöverlevnaden för bröstcancer har ökat från 58 procent 1980 till 88 procent 2022. Motsvarande ökning för prostatacancer är från 33 till 85 procent.

Ett område där utvecklingen däremot går åt fel håll är väntetiderna till sjukvården. Även om tillgängligheten till medicinsk bedömning inom primärvården förbättrats, 91 procent av patienterna fick bedömning i enlighet med vårdgarantin i juli, så växer köerna inom övrig vård.

Många sjukdomar som för 20–30 år sedan var dödliga kan i dag behandlas, vilket är en bidragande orsak till att befolkningen blir allt äldre.

"Det är en fantastisk utveckling, men det har skapat en paradox där bättre vård leder till ökade vårdbehov, och det är en situation som kräver nya arbetssätt för att vi ska kunna hantera den", säger Johan Kaarme, chef för SKR:s vård- och omsorgsavdelning, i ett pressmeddelande.