Abortfrågan är ständigt kontroversiell i USA, men i detta val är den mer aktuell än på länge. Enligt en undersökning av The Economist/ Yougov anser tre av fyra amerikaner att den är viktig eller väldigt viktig. Så vad är kandidaternas positioner?

Efter vad Epoch Times kunnat utröna, samt vad experter säger, finns det vissa områden där kandidaterna är eniga, men desto större områden där de är oeniga. Och det är inte helt tydligt var de egentligen står i alla delar.

Som med så mycket i amerikansk politik så delas frågan gärna in i två positioner, eller riktningar, oavsett var på skalan man befinner sig. Personer som är positivt inställda till rätten till abort beskrivs med termen ”prochoice”, att man är för kvinnans rätt att fatta beslut om sin egen kropp. Personer som är för fler restriktioner eller rentav förbud benämns ”pro-life”, att man är för det ofödda barnets rätt till liv. Kandidater för det republikanska partiet, som traditionellt samlar USA:s mer fundamentalistiskt kristna, har alltid behövt ta hänsyn till dessas ofta hårda pro-life-inställning. Demokraterna har å sin sida kommit att samla de mer radikala pro-choice-rösterna.

Trumps position har förändrats genom åren. På 90-talet, långt innan han var i storpolitiken, beskrev han sig som prochoice. Han började dock röra sig åt pro-life-hållet omkring 2011.

Den förre presidenten har ofta utmålat sig som den mest pro-life-presidenten baserat på sin roll i att nominera tre domare till Högsta domstolen som 2022 röstade för att upphäva den banbrytande domen i Roe v. Wade från 1973, som i stort sett legaliserade abort i USA.

Trumps position i post-Roeeran har lett till kritik från vissa supportrar, medan andra har känt sig förvirrade kring vad han egentligen står för.

Motstånd mot abort har varit en grundplåt i Republikanska partiets plattformar sedan 1976. Efter att proceduren legaliserades har partiet fokuserat på sådant som att ta bort all skattefinansiering av abort och förbjuda abort för könsselektering, för funktionshindrade barn samt sena aborter.

Efter beslutet 2022 har partiet behövt hantera mer specifika frågor, som huruvida man vill söka ett nationellt förbud, och hur aggressivt man vill försöka reglera abort och provrörsbefruktning (IVF) på delstatsnivå.

Trump säger att den sortens frågor ska hanteras på delstatsnivå, och i Republikanernas plattform för 2024 kräver han inte något nationellt förbud mot abort. Han har också kritiserat vissa delstaters agerande i frågan.

Trump är emot sena aborter, men har samtidigt kritiserat vissa delstater, som Florida, som har en gräns på sex veckor.

– Jag tycker sex veckor är för kort. Det måste finnas mer tid, sade han på NBC News den 29 augusti, men specificerade inte vad han tycker att gränsen borde vara.

Dagen därpå klargjorde han dock att han skulle rösta nej till ett förslag till att ändra delstatens konstitution i Florida. Han beskrev förslaget som ”radikalt”. Det skulle ha tillåtit abort fram till den punkt där barnet kan överleva utanför livmodern, samt senare än så om moderns hälsa bedöms vara i fara. Motståndare menar att det skulle tillåta abort ända fram till födseln, och att det skulle tillåta abort för skattebetalarnas pengar.

I samma intervju ville Trump inte sätta ner foten gällande om han som president skulle lägga in sitt veto mot ett federalt abortförbud. Hans vicepresidentkandidat, J.D. Vance, har dock bekräftat att Trump skulle lägga in sitt veto mot detta.

Den 30 augusti sade Trump att han skulle stödja lagstiftning som innebär att det offentliga står för alla kostnader kring IVF, eller ett krav att privata hälsoförsäkringar ska täcka det. Proceduren är kontroversiell i vissa kretsar eftersom den innebär att man förstör en del embryon.

Vissa pro-life-republikaner har kritiserat Trump, och vill se mer federal reglering. Lila Rose, grundare av organisationen Live Action, menar att Trump sviker pro-life-saken och att han är på väg att tappa röster på grund av detta.

”Baserat på den nuvarande situationen så har vi två proabort-kandidaturer. En Trumpseger är inte en pro-life-seger just nu”, skrev Rose på sociala medier den 29 augusti. Efter Trumps klargörande av sin position gällande den föreslagna grundlagsändringen i Florida mildrade dock Rose och andra pro-lifeledare sin kritik mot Trump.

Kristan Hawkins, ordförande för Students for Life, säger att hennes organisation nu försöker få till ett ”nytt avtal” med Trump i utbyte mot stöd från pro-life-väljare.

– Det finns många områden där man kan bekänna färg, som att avfinansiera Planned Parenthood, som är landets största abortförsäljare, och som får nästan 700 miljoner dollar i skattemedel varje år, säger hon.

Jag tror att det enda sättet man kan sammanfatta Trumps position på är ”osammanhängande”.

Alta CharoProfessor i juridik och bioetik, University of Wisconsin

Somliga finner Trumps position förvirrande.

– Han verkar inte ha någon genuin position när det gäller abort och preventivmedel, säger Alta Charo, professor i juridik och bioetik vid University of Wisconsin. Hon tycker att Trump verkar anpassa sitt budskap efter vad hans supportrar vill höra.

– Jag tror att det enda sättet man kan sammanfatta Trumps position på är ”osammanhängande”, säger hon.

Jesse Charles, väljare från Michigan, håller med.

– Han förvirrar mig en aning. Han sade att han var för tillgång till abort, och nu säger han att han inte stödjer det, och att abort borde vara tillåtet lite längre än sex veckor. Han är inte stabil i det, säger Charles.

Kamala Harris å sin sida har konsekvent sagt att abort är en fundamental rättighet för kvinnor, och hon har uttryckt stöd för en lagstiftning som skulle återställa abort som en federal rättighet, i enlighet med Roe v. Wade.

Under Roe var abort erkänt som en federal rättighet fram till att fostret blir livsdugligt utanför livmodern, vilket oftast beräknas till mellan 22 och 24 veckor, samt senare om det behövs för att skydda moderns hälsa.

Harris stödjer IVF, men har inte varit tydlig med sin position när det gäller sena aborter. På webbplatsen för hennes kampanj står att läsa att hon ”har drivit [Biden] administrationens strategi för att försvara reproduktiva rättigheter och skydda patienters och vårdgivares integritet”. På webbplatsen står även att hennes vicepresidentkandidat, Tim Walz, ledde arbetet för att Minnesota, den delstat där han är guvernör, blev den första som lagstiftade för att garantera rätten till abort efter att Roe v. Wade upphävts.

Lagen i Minnesota garanterar rätten till abort utan att specificera några tidsgränser.

Harris stöds av organisationerna Planned Parenthood Action och Reproductive Freedom for All.

”Här är den obestridliga sanningen: vicepresident Kamala Harris är den enda som kandiderar till president som vi kan betro med att skydda tillgången till abort”, skrev Alexis McGill Johnson, ordförande och vd för Planned Parenthood Action i ett uttalande den 23 juli.

Vad ska [Harris] göra för kvinnor och flickor när det gäller valfrihet och reproduktiv frihet?

Merle HoffmanMedgrundare, National Abortion Federation.

Men Harris har kritiker inom sitt eget parti.

– Hon har inte förtydligat sin position. Vad ska hon göra för kvinnor och flickor när det gäller valfrihet och reproduktiv frihet? säger Merle Hoffman, medgrundare av National Abortion Federation.

Hoffman är inte säker på att det bästa är att återställa Roeerans aborträtt, med dess ”problematiska” begränsningar, som dessutom skulle behöva godkännas av båda husen i den amerikanska kongressen.

Alta Charo säger att det är ett osannolikt scenario i det rådande politiska klimatet. Harris kan dock göra mycket med sin verkställande makt, som att skydda eller utöka finansiering av sådant som har med kvinnors reproduktiva rättigheter att göra, och se till att federalt anställda och militärer har tillgång till abort.

Trump har låtit varje delstat välja vilken väg man vill ta, men somliga menar att man måste ha en nationell lösning. Audrey Blondin, advokat och lärare vid University of New Haven är en av dem.

– Din rätt till vård som kvinna ska inte avgöras av ditt postnummer, säger hon.

Återigen andra menar att diskussionen borde handla mer om att hjälpa mödrarna. Jeff Bradford, ordförande för organisationen Human Coalition, säger att 76 procent av de kvinnor som hans organisation hjälper säger att de skulle vilja behålla sina barn om det inte vore för de omständigheter de lever under. Han vill se att mer energi läggs på att hjälpa kvinnor med bostäder, utbildning, arbete och barnomsorg.

– Det är vad våra politiker borde prata om, på båda sidor – att de här mammorna vill ha hjälp, säger han.