Det nya Syriens ekonomi kan stå och falla med ett litet piller. Det Assadstyrda landet var i praktiken en "narkotikastat", där drogen captagon omsatte mer pengar än hela landets officiella bnp, enligt experter. Hur ska islamistmilisen HTS hantera den känsliga frågan? En fingervisning finns 2 500 kilometer österut.
Captagon är ett slags amfetamin som blivit en populär illegal drog på många håll i Mellanöstern. Tillverkningen av ett piller i Syrien kan kosta bara några tioöringar, medan de sedan säljs för upp till 200–300 kronor styck.
Verksamheten omsätter runt tio miljarder USA-dollar per år, har forskaren Caroline Rose vid tankesmedjan New Lines Institute i Washington sagt till The New Yorker. Detta samtidigt som landets hela bruttonationalprodukt enligt Världsbanken är nio miljarder dollar.
– Viktiga delar av armén, av säkerhetsapparaten, är direkt inblandade i narkotikahandeln, sade Michael Kenney vid University of Pittsburgh till The New Yorker före regimens fall.
– Själva regeringen – i den mån det funnits någon – blev starkt beroende av captagonexporten för att kunna styra.
Visa moral
Detta beroende består bland annat av ett finmaskigt nät för tillverkning och distribution – smuggling med ömsesidiga hot och hållhakar. Så en av det nya Syriens viktigaste frågor är om den terrorstämplade islamistmilisen HTS (Hayat Tahrir al-Sham), som lett offensiven mot Assadregimen, också blir beroende av narkotikaimperiet: om den vill behålla det eller montera ned det.
– Det finns rapporter om att captagon fraktades genom rebellregioner i början av detta decennium, och att leveranserna då "beskattades", säger Caroline Rose.
Det vore alltså ett slags godkännande av handeln från HTS sida.
– Å andra sidan så har HTS mer nyligen definitivt försökt slå till mot olaglig droghandel, och då skyllt den på regimen. Det kan också vara ett verktyg för dem, ett sätt att visa sig moraliskt mer högtstående.
Slog ut 99 procent
Om HTS-ledaren Ahmed al-Sharaa vill satsa på den linjen kan han söka vägledning 250 mil österut, i Afghanistan. När talibanerna först tog över landet i slutet av 90-talet gjorde ledaren Muhammad Omar något radikalt.
Opium, råvaran till all världens heroin, spelade då en liknande ekonomisk roll för Afghanistan. Men sommaren 2000 förklarade Omar opium "oislamiskt" och lyckades slå ut 99 procent av produktionen.
På kort sikt blev det väldigt lyckat. De brutala och kvinnoförtryckande talibanerna visade att de kunde få positiv uppmärksamhet också – vilket vore välbehövligt även för HTS.
Men fortsättningen visar hur lätt det är att falla tillbaka i dåliga vanor. Bara drygt ett år senare, efter den 11 september-dåden 2001, utbröt kriget på nytt. Pengar till vapen blev högsta prioritet, och den lukrativa opiumhandeln tog fart igen.
