Detta är hela det uttalande som vittnet ”Annie” höll vid en presskonferens i Washington den 26 april. Det var första gången som hon framträdde offentligt efter att för Epoch Times ha avslöjat existensen av ett koncentrationsläger i Sujiatun, Kina. Där arbetade hennes förre make med att operera bort hornhinnor på levande Falun Gong-utövare, som en del i Kinas omfattande statsstödda organhandel.
Mitt namn är Annie. Jag arbetade tidigare för ett trombosbehandlingscenter i Liaoningpovinsen, som har förenat kinesiska och västerländska behandlingsmetoder. Jag avslöjade att det fanns ett koncentrationsläger gömt inuti sjukhuset. Jag arbetade med statistik och min ex-make arbetade som kirurg på sjukhuset.
Under de senaste åren har jag försökt att fly från att bli lönnmördad. Då min ex-make beslutade sig för att sluta med att ta organ från Falun Gong-utövare blev han nästan lönnmördad av en organisation från Kina.
Vi arbetade på det här sjukhuset från 1999 till 2004. Han var neurokirurg och var ansvarig för att ta bort hornhinnor från Falun Gong-utövare, även från de som levde.
Jag har nu avslöjat den chockerande nyheten om detta sjukhus, att de tagit organ såsom lever och hornhinna från ett stort antal levande Falun Gong-utövare. Vissa andades fortfarande efter att deras organ tagits bort mot deras vilja, men de kastades in i sjukhusets krematorieugn i alla fall. Det fanns en förbränningsugn i sjukhusets kokningsrum som också användes för kremering.
En del av utövarna var svaga och andra var mycket sunda och friska. Eftersom polisen kidnappat dessa Falun Gong-utövare utan att ha någon arresteringsorder, så hade de inga identifikationspapper med sig. Än så länge har inga Falun Gong-utövare kommit ut därifrån levande. Av de tusentals utövare som var där har många fått njurar, hornhinnor och hud bortopererad, sedan har kropparna kremerats för att undanröja bevisen.
Detta trombosbehandlingscenter finns på Xuesong gatan 49, Sujiatun, Shenyang city, i Liaoningprovinsen. Det är det första allmänna sjukhus som specialiserat sig på behandling av hjärt- och blodkärlssjukdomar i Kina.
Många av kirurgerna opererade bort organen i hemlighet. En del av personalen vågade inte avslöja det även om de visste om det. De undvek att prata om det eftersom de inte ville bli dödade. Majoriteten av Falun Gong-utövarna flyttades från fängelset i Dabei, eller från arbetslägret i Masanjia och andra fängelser i Shenyang. Andra kidnappades från parker eller från sina hem. De kidnappades eftersom de vägrade ge upp sin tro på Falun Gong. Polisen hade inga arresteringsordrar och deras familjer visste inte om när de blev frihetsberövade. Det kinesiska kommunistpartiet har fastslagit att man kan döda Falun Gong-utövare utan några som helst lagliga påföljder, dödande av Falun Gong-utövare betyder inget i Kinas rättssystem.
Under sitt dödande av Falun Gong säger det kinesiska kommunistpartiet till berörd personal på sjukhuset att dessa Falun Gong-utövare var dödsdömda för att de hade angript någon, skulle avrättas för att de utfört kriminella handlingar eller att de blivit galna på grund av att de utövat Falun Gong.
Det är gruvligt att minnas det förflutna. Organen från en levande människa har ett mycket högre värde än de från en död kropp. När organen tagits bort och en del av Falun Gong-utövarna fortfarande andades och var vid liv, kunde de ändå kastas direkt in i krematorieugnen. Inte ett spår fanns kvar av kropparna efteråt.
Ibland tog kirurgerna tillfället att fråga de anhöriga om de ville skriva på ett godkännande att kropparna fick kremeras. En del familjer hade ingen aning om att några organ skulle tas bort. Dessutom var en del av utövarna som flyttades från fängelserna mycket friska. Men de hade fått injektioner med droger som gjort stor skada på psyket och på det centrala nervsystemet. Sedan blev de förflyttade till Sujiatuns förintelseläger för ytterligare pina, deras organ togs bort och deras kroppar brändes. Under de senaste fem åren har många kidnappats utan någon husransakningsorder, och de hade inga personbevis med sig. Det var mycket synd om dem.
Jag fick reda på det här under senare delen av 2003. Vid den tiden hade min man blivit tankspridd och disträ, som om han var i trans. Han hade gjort det här i åratal, men han hade aldrig berättat det för mig. Han höll det hemligt. Han hade ofta fruktansvärda mardrömmar på nätterna och vaknade upp skräckslagen och skrek. Han stirrade uttryckslöst på tv:n. När vårt barn eller jag rörde vid honom skrek han. Jag tyckte att han blivit avvikande. Vid den tiden råkade jag få höra några kollegor tala om det eftersom det på vår hälsoklinik var många som arbetade tillsammans och våra vänner hade också vänner i den kretsen.
Det var redan 2003. Det hade redan gått två år från 2001 till 2003. Det tog mig över två år att förstå att mannen som sovit bredvid mig var en sådan ful person. Jag kunde inte tolerera det. Jag fick honom att sluta sitt jobb och han ville det själv. Hursomhelst, att sluta jobbet försatte honom i en fruktansvärd fara. Min familj beslutade att fly från allt genom att flytta utomlands. Min man sade till mig, ”Du har ingen aning om min vånda. De här Falun Gong-utövarna var vid liv. Det skulle varit okej om vi hade tagit organ från döda kroppar men de här människorna var verkligen vid liv.”
De här sakerna skedde i hemlighet. De inblandade kirurgerna på vårt sjukhus var läkarkandidater som förflyttats från andra sjukhus. Eftersom regeringen inte skyddar Falun Gong-utövares liv, betraktas deras liv som ingenting. Läkarkandidaterna använder Falun Gong-utövarnas kroppar för experiment. Det kom många omplacerade till och från vårt sjukhus. En del läkare kände sig mycket ångerfulla efter att de hade gjort det. En del blev flyttade någon annanstans. En del ändrade namn och flyttade. En del flyttade utomlands. En del kan ha blivit mördade för att undanröja bevis.
Personalen på vårt sjukhus kallade i hemlighet kokrummet för ”krematorieugnen”. Det känns verkligen smärtsamt när jag ibland tänker på det. Det är det grymmaste man kan hitta på. Det är en läkares uppdrag att rädda människor från döden och behandla skadade, men där…
Min före detta make brukade skriva dagbok. Det finns en passage i dagboken. En gång när en patient förlorat medvetandet klippte han upp hennes kläder med en sax. En paket föll från hennes ficka. Min make öppnade det och fann en lite ask inuti. I asken fanns en lyckoberlock med Falun Gongs symbol och en lapp. På lappen står det: ”Mamma, grattis på födelsedagen”. Min man var helt förkrossad.
Det finns många sjukhus i Kina som gör detta. De har tagit organ från många levande Falun Gong-utövare i hemlighet. Arbetarna på vårt sjukhus krematorium var utblottade när de först kom. Efter en tid hade de samlat på sig ett stort antal klockor, ringar och halsband. De tog smyckena från Falun Gong-utövare innan de slängdes in i krematorieugnen. Enligt vår sjukhuspersonal slängdes några utövare i krematorieugnen innan de dött. Dessa stackars Falun Gong-utövare.
Jag är så ledsen. Varje dag har jag levt med smärtan av skuld. Om jag bara hade kunnat övertala min familj att kliva fram tidigare hade kanske många utövare kunnat klara sig. Jag vet att det finns många fängslade Falun Gong-utövare på många sjukhus i Kina. Jag hoppas att dessa brott uppmärksammas av det internationella samfundet så snart som möjligt så att de kvarvarande utövarna kan bli räddade. Dessutom hoppas jag att min familj och släktingar skall kunna höra mitt vittnesmål.
Jag har skiljt mig från min make för att jag inte kan acceptera det faktum att min man avlägsnade organ från Falun Gong-utövare. Själv har jag blivit allvarligt traumatiserad och förkrossad. Om min före detta make inte hade berättat för mig att han avlägsnat organ från levande Falun Gong-utövare skulle jag inte ha trott det. Jag är ingen Falun Gong-utövare. Jag talar inte här med samma höga moralstandard som en Falun Gong-utövare. Men jag har verkligen känt mig skyldig som en kines med samvete under de gångna fem åren.
Jag funderade på att exponera detta i Kina men många på Hälsobyrån som kände till det motsade sig det. De sade mig att om jag exponerade det skulle min familj och jag, alla, bli dödade.
Detta är ett statsbrott. Jag vet att det är regimen som utför brotten. Jag vet att jag ensam inte kommer att kunna ändra på detta men jag vet att många läkare kommer att kliva fram. Jag hoppas verkligen att dessa läkare, efter att de hör mitt uppriktiga vittnesmål kommer att handla i enlighet med sina samveten. Jag hoppas också att detta kan lösas snabbt. Jag kritiserar inte Kina. Jag menar inte att kritisera Kina alls, men det är den kinesiska regimen som orsakar detta. Jag hoppas de verkligen kan ge ett svar till de människor som agerat utan samvete. Tack så mycket.