Svensken Peter Dahlin sitter häktad på okänd ort i Kina sedan 4 januari, framkom det under tisdagen. Enligt Amnestys William Nee har han drabbats av den kinesiska regimens attack mot utländska organisationer. Fortsätter Kina att gömma Dahlin bryter de mot internationell lag.

35-årige Peter Dahlin försvann på eftermiddagen den 3 januari. Han var på väg till flygplatsen i Peking, varifrån han skulle flyga till Thailand via Hongkong strax efter midnatt. Även Dahlins kinesiska flickvän är försvunnen.

Dahlin är en av grundarna till Kinabaserade människorättsorganisationen China Urgent Action Working Group (China Action), som jobbar för rättssäkerhet i landet. Enligt China Action anklagar kinesiska myndigheter Dahlin för att ha ”äventyrat rikets säkerhet”. Dahlin har dock inte gjort något olagligt enligt internationell definition av brott. China Action oroar sig även för Dahlins hälsa, eftersom han lider av addisons sjukdom som kräver medicin för att inte vara livshotande.

”Folk hoppades att de bara skulle hålla Peter i häkte i några dagar, och sedan föra ut honom ur landet. Det är därför det är så oroande att han verkar ha blivit häktad med förevändningen att han har ‘äventyrat rikets säkerhet’. Det betyder att det finns en risk att de kommer att fängsla honom.” – William Nee, Amnesty International

Hårdare tag mot icke-statliga organisationer

Kinaforskaren William Nee, som jobbar för Amnesty i Hongkong, säger att situationen för de mänskliga rättigheterna verkligen är dålig i Kina. Till exempel stiftade den kinesiska regimen nyligen en lag som i utkastet kallas för ”lagen om hantering av utländska, icke-statliga organisationer”, berättar Nee via Skype.

— Tanken bakom den lagen är samma tanke som ligger bakom Peters fall, tror jag. Man ser alltså utländska och civila organisationer som potentiella hot mot rikets säkerhet, säger Nee.

Lagen har inte trätt i kraft ännu, men den handlar i grunden om hårdare tag mot civila organisationer och deras koppling till kinesiska organisationer i utlandet. Den ger polisen huvudansvaret för att hantera och leda utländska organisationer. Sedan i juli i fjol driver man en omfattande kampanj mot människorättsadvokater, och har även riktat in sig på många icke-statliga organisationer.

China Action jobbar för mänskliga rättigheter inom Kinas befintliga regelverk. De har bland annat utbildat människorättsadvokater. Nee tror att en organisation som den här, som jobbar för rättssäkerhet, är obekväm för den kinesiska regimen.

Hundratals advokater gripna eller förhörda i Kina

Hoppades på diplomati

I fjol inträffade två liknande fall. Då utvisades två personer ur landet. Dahlins fall verkar dock vara lite allvarligare, säger Nee. Hittills har de som involverat sig i Dahlins fall hållit en låg profil när de på diplomatisk väg försökt förhandla med myndigheterna. Det är därför nyheten inte nått allmänheten förrän nu.

— Folk hoppades att de bara skulle hålla Peter i häkte i några dagar, och sedan föra ut honom ur landet. Det är därför det är så oroande att han verkar ha blivit häktad med förevändningen att han har ”äventyrat rikets säkerhet”. Det betyder att det finns en risk att de kommer att fängsla honom.

Efter att Kina bekräftat att de vidtagit flera åtgärder mot Dahlin, och nyheten nått media, anser man dock att diplomatin inte räcker till längre.

Mirakel om du ”kommer levande ut från kinesiskt häkte”

Svenska ambassaden nekad kontakt

Nee tycker det är av största vikt att Sverige gör ett kraftfullt uttalande i fallet.

Svenska ambassaden har blivit nekade att prata med Dahlin upprepade gånger i sina försök att kontakta honom, skriver China Action. Att inte tillåta konsulär kommunikation bryter mot såväl kinesisk lag som mot Wienkonventionen om konsulära förbindelser. Fortsätter myndigheterna att gömma Dahlin bryter de dessutom mot internationell lagstiftning.

Amnesty kommer inom kort att göra en ”blixtaktion” för Dahlin, vilket organisationen gör i fall när det är extra bråttom, vid till exempel tortyr, försvinnanden eller avrättning. Aktionen går ut på att ett världsomfattande nätverk av människor skriver och skickar brev, fax, e-mail, telegram eller telex till berörda regeringar.