Den filippinske presidenten Rodrigo Dutertes knarkkrig har lett till ett urskillningslöst dödande av fattiga, enligt Amnesty International. Om Duterte inte stoppar blodspillan krävs större påtryckningar utifrån, anser människorättsorganisationen.

– Detta är inte ett krig mot droger utan ett krig mot fattiga, säger Amnestys presschef Omar Waraich till TT.

Enligt vittnen som Amnesty har intervjuat ska polisen ha gjort olagliga midnattsräder och skjutit ihjäl obeväpnade personer trots att de har kapitulerat. Polisen ska även ha planterat bevis och fabricerat rapporter för att få extra lön, baserad på prestation.

I en intervju berättar en polis att högkvarteret i hemlighet utlovat belöningar till de som ”neutraliserar” knarkbrottslingar. Det skapar incitament att döda i stället för att gripa misstänka, anser Amnesty som anklagar polisen för systematiska utomrättsliga avrättningar.

”Mördare släpps lös”

– Alla som misstänks för narkotikabrott ska ha rätt till en rättslig prövning. Men i stället för att upprätthålla lagen släpps mördare i form av poliser lös på gatorna, säger Waraich.

Sedan den omstridde Duterte tillträdde som president för sju månader sedan har minst 2 500 misstänka knarkbrottslingar dödats vid tillslag av polisen, enligt nyhetsbyrån Reuters. Waraich säger att dödandet av filippiner saknar motstycke i landets historia.

– Polisen har sedan länge en mörk historia av utomrättsliga avrättningar, men det har aldrig tidigare skett i så här stor omfattning.

I januari uppdagades att filippinsk narkotikapolis även överstigit sina befogenheter på ett annat område, då man kidnappade och mördade en sydkoreansk medborgare i fjol. Duterte gick till hårt angrepp mot polisen och utlyste en reformering av polisens antidrog-enhet.

Men det räcker inte, menar Omar Waraich. Eftersom polisens laglöshet är direkt relaterad till Dutertes politik måste problemet lösas på politisk nivå.

Påtryckningar behövs

– Dutertes hänsynslösa krig mot knarket uppmanar polisen att ta lagen i egna händer. Om han inte ändrar sin hållning måste andra myndigheter i landet, som exempelvis justitiedepartementet, utöva rättsliga påtryckningar, säger Omar Waraich och fortsätter:

– Om inget görs snart bör internationella brottmålsdomstolen (ICC) utreda dödsfallen och högt uppsatta beslutsfattare i regeringen.

(TT)

Fakta: Amnestys rapport
Rapporten beskriver 33 händelser där 59 personer har dödats. Här finns även intervjuer med 110 personer i Filippinernas tre största regioner och en redogörelse för utomrättsliga avrättningar i 20 städer. Organisationen har också granskat en rad dokument, däribland polisrapporter. Källa: Amnesty Internationals rapport ”Philippines: The police’s murderous war on the poor”