loadingVikingasvärdet är det andra i sitt slag som hittats i Anatolien. Foto: TT
Vikingasvärdet är det andra i sitt slag som hittats i Anatolien. Foto: TT
Vetenskap

Vikingasvärd hittat i antik stad i Turkiet

Epoch Times

Ett vikingasvärd har hittats i den antika staden Patara i sydvästra Turkiet. Svärdet, som dateras till 800–900-talet, tros ha tillhört en viking som tjänstgjorde som legosoldat i den bysantiska armén.

Svärdet hittades under utgrävningar i Patara, en gång huvudstad i det antika lykiska riket, skriver den turkiska tidningen Daily Sahab. Enligt professor Feyzullah Sahin på Akdeniz-universitetet rör det sig definitivt om ett vikingasvärd.

Svärdet är i sitt nuvarande skick 43,2 centimeter långt, och bär typiska kännetecken för vikingasvärd som kategoriserats av den norske arkeologen Jan Petersen i början av 1900-talet.

Fram till fyndet i Patara har endast ett annat svärd av liknande slag hittats som tyder på vikingars närvaro i Anatolien, enligt professor Feyzullah Sahin.

Fedir Androshchuk vid Uppsala universitet, som är expert på vikingatiden, betecknar fyndet som intressant.

– Skriftliga källor säger att nordborna fanns där, men det saknas materiella belägg för vikingarnas närvaro i Turkiet, säger han till TT.

Han eftersöker dock mer information om när fyndet gjorts, och i vilket sammanhang.

Vikingar värvades från tidigt 900-tal till den bysantiska armén och tjänstgjorde under namnet väringar som livvakter åt bysantiska härskare. Patara var en av Lykiens viktigaste hamn- och handelsstäder och vikingasvärdet tros ha tillhört en viking som deltog i sjöslag.

Utgrävningarna i Pataraområdet har pågått under 30 år.

(Katri Artta Svarfvar/TT)

Vikingar, varjager och väringar

(TT)

Vikingatiden inföll 800–1050 efter Kristus. De nordbor som under vikingatiden var krigare eller sjörövare kallades för vikingar. Oftast användes ordet om krigare från nuvarande Norge eller Danmark som härjade på Brittiska öarna eller längs den franska kusten, medan krigare från nuvarande Sverige som stred i östra Europa kallades för varjager eller ruser. De flesta nordbor var dock bönder.

Varjager kallades folk i östra Europa som inte var slaver. Namnet användes ofta om svenska vikingar, men kunde också gälla andra personer från Norden som bodde i området eller var handelsmän.

Väringar var ett namn på krigare som var anställda soldater i Bysantiska riket. Väringarna, av vilka många var vikingar från Norden, deltog i krig och var också livvakter åt kejsaren.

Källa: Nationalencyklopedin

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingVikingasvärdet är det andra i sitt slag som hittats i Anatolien. Foto: TT
Vikingasvärdet är det andra i sitt slag som hittats i Anatolien. Foto: TT
Vetenskap

Vikingasvärd hittat i antik stad i Turkiet

Epoch Times

Ett vikingasvärd har hittats i den antika staden Patara i sydvästra Turkiet. Svärdet, som dateras till 800–900-talet, tros ha tillhört en viking som tjänstgjorde som legosoldat i den bysantiska armén.

Svärdet hittades under utgrävningar i Patara, en gång huvudstad i det antika lykiska riket, skriver den turkiska tidningen Daily Sahab. Enligt professor Feyzullah Sahin på Akdeniz-universitetet rör det sig definitivt om ett vikingasvärd.

Svärdet är i sitt nuvarande skick 43,2 centimeter långt, och bär typiska kännetecken för vikingasvärd som kategoriserats av den norske arkeologen Jan Petersen i början av 1900-talet.

Fram till fyndet i Patara har endast ett annat svärd av liknande slag hittats som tyder på vikingars närvaro i Anatolien, enligt professor Feyzullah Sahin.

Fedir Androshchuk vid Uppsala universitet, som är expert på vikingatiden, betecknar fyndet som intressant.

– Skriftliga källor säger att nordborna fanns där, men det saknas materiella belägg för vikingarnas närvaro i Turkiet, säger han till TT.

Han eftersöker dock mer information om när fyndet gjorts, och i vilket sammanhang.

Vikingar värvades från tidigt 900-tal till den bysantiska armén och tjänstgjorde under namnet väringar som livvakter åt bysantiska härskare. Patara var en av Lykiens viktigaste hamn- och handelsstäder och vikingasvärdet tros ha tillhört en viking som deltog i sjöslag.

Utgrävningarna i Pataraområdet har pågått under 30 år.

(Katri Artta Svarfvar/TT)

Vikingar, varjager och väringar

(TT)

Vikingatiden inföll 800–1050 efter Kristus. De nordbor som under vikingatiden var krigare eller sjörövare kallades för vikingar. Oftast användes ordet om krigare från nuvarande Norge eller Danmark som härjade på Brittiska öarna eller längs den franska kusten, medan krigare från nuvarande Sverige som stred i östra Europa kallades för varjager eller ruser. De flesta nordbor var dock bönder.

Varjager kallades folk i östra Europa som inte var slaver. Namnet användes ofta om svenska vikingar, men kunde också gälla andra personer från Norden som bodde i området eller var handelsmän.

Väringar var ett namn på krigare som var anställda soldater i Bysantiska riket. Väringarna, av vilka många var vikingar från Norden, deltog i krig och var också livvakter åt kejsaren.

Källa: Nationalencyklopedin

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024