"Vi gjorde det" – allt klart för budget och coronastöd

EU:s långtidsbudget och coronastöd är till sist i hamn, efter fyra dagar och två nätter. Sverige får en höjd EU-avgift i rena pengar och får acceptera mångmiljardbidrag till coronadrabbade medlemsländer.

– Vi gjorde det, jublar EU-basen Charles Michel efter maratontoppmötet i Bryssel.

Strax efter halv sex på tisdagsmorgonen kom det förlösande beskedet från EU:s maratontoppmöte i Bryssel.

"Deal! (Uppgörelse)", lyder det ensamma ordet från EU:s permanente rådsordförande Charles Michel via Twitter.

En kort stund senare strålade han som den uppgående solen på en presskonferens.

– Vi gjorde det! EU är starkt, EU är förenat, säger Michel.

– Det här är en bra uppgörelse och en stark uppgörelse. Och viktigast av allt så är det den rätta uppgörelsen för EU just nu. Vi har visat vår tilltro till vår gemensamma framtid, anser rådsordföranden.

– Det här är första gången i EU:s historia som vår budget kommer att vara kopplad till våra klimatåtaganden. Det är första gången som respekten för rättsstatsprinciperna är ett avgörande villkor för budgetutgifter och första gången som vi tillsammans förstärker våra ekonomier gentemot en kris, säger Michel i Bryssel.

Miljardstöd

Uppgörelsen innebär ett gigantiskt coronastöd på 750 miljarder euro – 7 700 miljarder svenska kronor. Drygt hälften, 390 miljarder euro, delas ut i rena bidrag till hårt coronadrabbade länder och företag. Återstoden, 360 miljarder, erbjuds i lån. Pengarna ska gemensamt lånas upp av EU-kommissionen och betalas tillbaka lika gemensamt – men först till år 2058.

Den nya långtidsbudgeten landar i sin tur på cirka 1 075 miljarder euro för åren 2021-27. Det är en god bit mindre än vad EU-kommissionen hade föreslagit på förhand, men betydligt mer än vad Sverige egentligen hade velat se, när den långa budgetprocessen inleddes för drygt två år sedan.

Sverige fick även ge med sig när det gäller bidragen i coronastöden, som regeringen helst hade velat se enbart som lån. På plussidan blev det i stället en rejält mycket högre rabatt på EU-avgiften, på nästan 11 miljarder kronor om året – 1 069 miljoner euro brutto.

Den ökande budgeten gör ändå att Sveriges EU-avgift kommer att öka i rena pengar, med ungefär sex miljarder kronor till runt 45 miljarder om året. Som andel av bruttonationalinkomsten (BNI) beräknas den dock bli ungefär lika stor som de senaste sju åren – drygt 0,8 procent av BNI – vilket riksdagen krävt för att kunna godkänna en uppgörelse.

Rättsstatskritik?

Den svenska regeringen sade sig redan i måndags kväll vara nöjd med det kompromissbud som då hade lagts fram.

– Vi har drivit på för höga rabatter och bra klimatambitioner. Och det som är väldigt viktigt, och som är utestående fortfarande, är att vi får i en mekanism som gör att man villkorar pengar ur EU-budgeten och återhämtningspaketet med att man följer de grundläggande värderingar vi har i unionen vad gäller oberoende rättsväsende, fria medier och yttrandefrihet, bland annat, sade Paula Carvalho Olovsson, statssekreterare med ansvar för EU-frågor hos statsministern och EU-ministern.

Den rättsstatsuppgörelse som presenterats har dock redan hunnit få kritik för att vara urvattnad jämfört med vad som tidigare föreslagits. I både Ungern och Polen hävdar regeringarna att dess premiärministrar Viktor Orbán och Mateusz Morawiecki vunnit en stor seger i förhandlingarna. Uppgörelsens anhängare anser emellertid att de skrivningar som nu finns är tillräckliga.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán är nöjd med EU-toppmötets ordalydelser om rättstatsprinciperna. Foto: Stephanie Lecocq/AP/TT

– Texten har blivit bättre. Det är ett väldigt starkt åtagande till rättsstatsprinciperna, anser kommissionsordförande Ursula von der Leyen.

Enligt uppgörelsen ska EU-kommissionen nu ta fram förslag på åtgärder som kan vidtas för att "skydda" budgeten och coronastödet mot missbruk, inklusive när det gäller grundläggande värderingar och rättstatsprinciper.

"Inte enkelt"

Förslaget om att EU skulle låna upp pengar till en gigantisk coronafond och sedan erbjuda bidrag och lån till medlemsländerna kom gemensamt från Tyskland och Frankrike.

Deras ledare är nöjda på en gemensam presskonferens, även om flera medlemsländer, däribland Sverige, har tyckt att de båda tog lite väl mycket för givet att de andra 25 medlemsländerna bara skulle hänga på.

Bidragsfonden har krympt med 110 miljarder på grund av det.

– Det var inte enkelt, säger Tysklands förbundskansler Angela Merkel, sida vid sida med den franske presidenten Emmanuel Macron.

– Men vi har lyckats, det är en viktig signal att denna ganska säregna konstruktion (EU) med 27 medlemsländer ändå kan uträtta något gemensamt, säger Merkel som säger sig vara redo att börja förhandla med EU-parlamentet om samtycke till budget och coronastöd.

(Lars Larsson/TT)

(Wiktor Nummelin/TT)

Uppgörelsen i Bryssel

(TT)

Här är några av de viktigaste delarna i EU-toppmötets uppgörelse i Bryssel:

Coronastödet landar på 750 miljarder euro, varav 390 i bidrag och 360 i lån. Merparten ligger i en fond som kallas RRF – faciliteten för återhämtnings och motståndskraft – bestående av 312,5 miljarder i bidrag och 360 miljarder i lån.

Flera av de EU-fonder som skulle fått extrapengar ur coronastödet har minskats rejält, däribland den klimatomställningsfond som nu får nöja sig med grundbiten på 7,5 miljarder euro från långtidsbudgeten samt ett coronatillägg på 10 miljarder – i stället för 30 miljarder. För att få klimatpengar behöver man heller inte längre lova att vara nationellt klimatneutral år 2050.

Pengarna till stödet ska tas fram genom att EU-kommissionen tar upp lån som medlemsländerna gemensamt går i borgen för. Lånen ska sedan betalas tillbaka gemensamt av EU fram till år 2058.

Långtidsbudgeten för år 2021-27 ligger på totalt 1 074,4 miljarder euro. De största delarna utgörs som vanligt av regionalstödet och jordbrukspolitiken, som vardera får ungefär en tredjedel av medlen.

EU-kommissionen ges i uppdrag att ta fram ett system för hur budgeten och coronastödet ska skyddas från missbruk, inklusive när det gäller grundläggande värderingar och rättsstatsprinciper.

På inkomstsidan föreslås en rad nya EU-intäkter, i form av bland annat en plastskatt och en omsättningsavgift för stora nätjättar. Än så länge rör det sig dock bara om förslag. Eftersom många länder är starkt kritiska är det högst osäkert om något av dem blir verklighet.

Intäkten från tullavgifter ändras samtidigt så att medlemsländerna får behålla 25 procent av de avgifter som tas ut, i stället för 20 procent.

Fem länder ges rabatter på sina medlemsavgifter: Tyskland får 3 671 miljoner euro om året, Nederländerna får 1 921, Sverige 1 069, Österrike 565 och Danmark 377 miljoner.

Källa: Europeiska rådet

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.