Tonläget var uppskruvat när regeringsfrågan kom på tapeten igen då moderatledaren Ulf Kristersson lät meddela att han kan tänka sig att samarbeta med Sverigedemokraterna.
Detta budskap gavs i SVT:s program ”30 minuter”. Kristersson slog även fast att han inte vill bilda regering med SD, utan endast samarbeta i vissa frågor. Utspelet ledde till en rad fördömanden i form av ledarartiklar och twitterinlägg. Mest anmärkningsvärt var justitieminister Morgan Johanssons inlägg:
”Samma dag som Trump tvingas lämna och Joe Biden svärs in som president i USA, så signalerar Ulf Kristersson (M) att han vill gripa makten i Sverige med hjälp av SD. Kan man överhuvudtaget tänka sig en sämre timing?”
Det kan förstås endast spekuleras i vad justitieministern verkligen menar här. Men klart är att det är en referens till situationen i USA där vi sett ett stökigt presidentval med anklagelser om valfusk och till sist stormningen av parlamentet.
Sannolikt vill Johansson antyda ett samband mellan den i USA populistiska Trump-rörelsen och Sverigedemokraterna, och varna för att samma sak kan hända här. Dessutom tycks han med ordvalet ”gripa makten” insinuera att detta inte vore en giltig parlamentarisk situation, utan mer att likna med stormningen av parlamentet.
Åsikterna går isär vad gäller i vilken uträckning man kan tillskriva Trump skulden för det som hände den sjätte januari då Kapitolium stormades. Det finns de som menar att Trump uppmanade sina följare att storma parlamentet, de som menar att det var oansvarigt att ifrågasätta valets legitimitet, och de som menar att stormningen delvis planerades och utfördes av oppositionen mot Trump i syfte att skada honom politiskt.
Men oavsett hur detta förhåller sig, så framstår det problematiskt ur demokratisynpunkt att som Johansson tycks göra, utmåla konkurrensen med socialdemokraterna som både ogiltig och farlig. Demokratiska val bestäms genom omröstning, men hur hanteras ett uppror när någon försöker gripa makten? Debatten i USA till följd av stormningen tycks ge svar på detta.
Radikal debatt i USA
En artikel publicerades i ABC News där den ursprungliga texten efterfrågade en rengöring (cleanse) av Trumps rörelse från vad han representerade. Här verkar ABC faktiskt ge uttryck för åsikten att de 75 miljoner amerikaner som röstade på Trump, bör renas ideologiskt.
Den tidigare CIA-chefen John Brennan uttalade sig i MSNBC till följd av händelserna vid Kapitolium, och gav sin syn på saken att under Biden bör underrättelsetjänster undersöka ett uppror drivet av ”religiösa extremister, auktoritära, fascister, fördomsfulla, rasister, nativister, till och med libertarianer”.
Dessutom tycks nu även liberalism stå utanför ramen för den av statsmakten acceptabla ideologi.
Igen ett uttryck för åsikten att statsapparaten bör syssla med framtvingad ideologisk renlärighet. Dessutom tycks nu även liberalism stå utanför ramen för den av statsmakten acceptabla ideologi, åtminstone enligt John Brennan.
Denna retorik är främmande inom ett demokratiskt system, men var ett vanligt inslag under till exempel kulturrevolutionen i Kina där Mao grep makten genom att brutalt rensa ut all opposition mot kommunistpartiet.
Det är just detta som karaktäriserar det totalitära: att utmåla oppositionen som omoralisk och oacceptabel vilket motiverar förföljelse och utrensning.
Det kan argumenteras om det inom varje nation och varje politiskt parti finns sådana totalitära tendenser representerade, parallellt med det sunda förnuftiga. Bör meningsmotståndare tillåtas föra fram sina åsikter och argument? Idag är inte detta en självklarhet.
Stå upp mot totalitära tendenser
Det råder en uppfattning idag, även i Sverige, att bara man röstar ”rätt” samt assimilerar sig ideologiskt med de för tillfället rådande politiska strömningarna, har man automatiskt tagit ställning för ”rättvisan och demokratin” och är därmed moraliskt överlägsen oppositionen.
Detta framstår dock som en felaktig och farlig förenkling då det totalitära lika gärna kan växa fram från den politiska huvudfåran. Det tycks rimligt att om man är ärlig med att faktiskt stå upp för rättvisan och demokratin, står man upp mot dessa totalitära tendenser, oavsett under vilket partiflagg de visar sig.
Självklart representerar inte ovan givna exempel Bidenadministrationens faktiska policy. Det återstår att se om Bidens budskap om enhet innebär enhet i form av samarbete och ömsesidig acceptans, eller den ovan föreslagna formen av enhet genom påtvingad likriktning av åsikter.
Morgan Johnsson följde upp sitt twitterinlägg med ett citat från John F. Kennedys invigningstal: ”Den som söker makten genom att rida på tigerns rygg, slutar ofta i dess mage.”
Talet gavs 1961 under kalla kriget där Kennedy varnade för det krypande hotet från totalitära krafter och faran med att söka makt med dess hjälp. Frågan är om justitieministern ens är medveten om ironin i att han refererar till just detta?
Hjälp oss att driva tidningen vidare! En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Här ser du hur du kan stödja oss.
