Vattnet – Kinas sorg
Istället för att ge liv betyder vatten allt mer brist, föroreningar och konflikter
Två fiskare sitter på en flod i Guilin i södra Kina. Två femtedelar av Kinas floder är olämpliga för användning till jordbruk eller i industrier. På grund av svår nedsmutsning och överanvändning av vattnet saknar en fjärdedel av kineserna tillgång till rent vatten.


En fjärdedel av kineserna har inte tillgång till rent vatten. I Kina finns de värsta föroreningarna i världen. Kommunistpartiets satsningar sedan 1949 när Mao kom till makten har lett till dagens situation med förorenat grundvatten, sinande vattendrag och cancerbyar. Det är skador som är svåra att reparera.

Vatten är liv. Vatten är den nya oljan. Vatten är makt.

Friskt, livgivande vatten håller på att försvinna. På grund av överanvändning och nedsmutsning världen över har det alltmer blivit en bristvara. Allteftersom det blir mer akut kommer redan befintliga konflikter att trappas upp, och det kommer att påverka oss alla.

En del säger att vatten är den nya oljan. Men till skillnad från olja är vatten nödvändigt för vår överlevnad.

"Det mesta av vattenproblemen i Kina ses som ett arv från kommunistpartiets satsningar."

En djupdykning i planetens vattensituation visar att under de kommande årtiondena kommer varje land behöva ta beslut om hur vi ska hantera vatten som en ekonomisk vara, en mänsklig rättighet och en sinande källa.

Vatten är Kinas sorg

Kina är världens folkrikaste land och samtidigt det land som är orsak till de värsta föroreningarna. Efter årtionden av kommunistisk utvecklingspolitik baserad på de maoistiska slagorden "Låt bergen buga sig och låt floderna kliva åt sidan", håller det enorma landet på att få slut på sötvatten och att få slut på utvägar.

Enligt buddhismen består allting i kosmos av de fyra elementen vatten, eld, vind och jord. Men, ett av de fyra elementen har blivit så illa utnyttjat i Kina att en fjärdedel av befolkningen i Mittens Rike inte har tillgång till rent vatten.

Föroreningar

Generellt försöker officiella kinesiska rapporter undvika att få tillståndet att se illa ut. Men när det kommer till den hemska situationen för Kinas vattentillgångar, finns det inte mycket positivt att säga.

Miljöaktivisten Wu Lihong håller upp flaskor för att visa skillnaden mellan rent vatten och vatten med algföroreningar från Taihusjön i Jiangsuprovinsen. Trots en två decennier lång kamp för att rensa upp det tidigare turistmålet, vilket gav honom två års fängelse, så stinker vattnet i Taihusjön fortfarande av föroreningar, enligt Wu. Foto: Mark Ralston/AFP/Getty Images

Myndigheter uppskattar att ungefär 80 procent av Kinas ytliga grundvatten inte är dugligt som dricksvatten och 90 procent av grundvattnet i städerna är förorenat. De bedömer att nästan två femtedelar av Kinas floder är olämpliga för användning inom jordbruk eller industri.

Över 360 miljoner människor, eller ungefär en fjärdedel av landets befolkning, har inte tillgång till rent vatten.

Sedan 1997 har tvister kring vatten resulterat i tiotusentals protester årligen.

De stora källorna till Kinas vattenföroreningar är tillverkningsindustrin: kemikalier, gödningsmedel, papper och kläder.

Enligt en officiell rapport är 70 procent av Kinas floder och sjöar så förorenade att djur och växter inte kan leva där. Föroreningen av Yangtze-floden – Kinas längsta – orsakade att baiji-delfinen numera är utdöd. Den levde bara i Yangtze-floden.

Gula floden, Kinas näst största flod, är känd som den kinesiska civilisationens vagga. Den kallas också "sorgernas flod", på grund av sin historia av förödande översvämningar. Idag är sorgen en annan. De 4 000 petrokemiska industrierna längs dess stränder har ohjälpligt förorenat vattnet.

Vattenbrist

Kina är ett av de länder med svårast vattensituation i världen. I Kina finns en femtedel av jordens befolkning, men bara sju procent av sötvattnet.

Det mesta av det vattnet, ungefär 80 procent, finns i södra Kina. Ändå finns det mesta av landets jordbruk och tillverkning i norra Kina, inklusive stora befolkningscentra, som Peking.

Avfallsvatten från industrier rinner in i Bei Xiaohe-floden den 25 juni 2007 i Peking. Vattenföroreningar är ett allvarligt miljöproblem i Kina och bidrar till det höga antalet cancerfall. Foto: Guang Niu/Getty Images

Tittar man på en karta ser man hundratals floder och vattendrag som rinner in i Peking, men i verkligheten ser man att så gott som alla har torkat ut. På 80-talet ansåg man fortfarande att Pekings grundvatten var outtömligt, men även det pumpas upp fortare än det kan fyllas på. De senaste 40 åren har nivån sjunkit med ungefär 300 meter.

Den förre ministern för vattentillgångar, Wang Shucheng, förutspådde 2005 att vattnet i Peking skulle ta slut på 15 år.

Projektet att flytta vatten från söder till norr

Regimens försök att fixa bristen på vatten i norr är ett projekt för att flytta vatten från söder till norr – ett kanalsystem på ungefär 4 350 kilometer, vilket motsvarar avståndet mellan Kiruna och Madrid.

Projektet är ett stycke prestigefull ingenjörskonst enligt regimen, men har fått mycket kritik. Dels är det dyrt (hittills motsvarande 81 miljarder dollar) och dels har hundratusentals människor tvångsförflyttats.

Tusentals protesterade i provinsen Hubei 2010 när de tvångsförflyttades från sina hem så gott som utan förvarning. De som gjorde motstånd greps.

Miljövetare menar att transportera förorenat vatten i söder ändå inte löser problemet med vattenbrist i norr. Qiu Baoxing, vice bostads- och utvecklingsminister sade till och med 2014 att projektet kommer att skapa nya miljöproblem och att det "inte är hållbart alls".

Källor till vattenbekymren

Det mesta av vattenproblemen i Kina ses som ett arv från kommunistpartiets satsningar.

"Låt bergen buga sig och låt floderna kliva åt sidan" ljöd en populär propagandaslogan under Mao Zedongs (1949-1976) styre. För att förbättra sjöfarten grävdes diken och dammar. Från 22 dammar 1949 har antalet ökat till 87 000 idag.

Under Mao skulle "den sista droppen vridas ur nordkinesiska slätten" skrev David Pietz, professor i kinesisk historia vid University of Arizona.

Kinas tidiga försök till massindustrialisering under "Det stora språnget" (1957-1962) resulterade i enorma mängder avloppsvatten och avfall. De här föroreningarna släpptes ut utan rening direkt i floderna.

Ett exempel är floden Hai, som går mellan provinsen Tianjin och Peking. Varje sekund tömmer 674 avlopp ut 4 400 liter förorenat vatten, vilket gör floden grumlig, salt, svart och illaluktande.

Ekonomiska satsningar efter Mao

Försök att reformera ekonomin och jordbrukssektorn efter Maos tid försämrade Kinas vattenproblem. Mer och mer vatten gick åt när industrierna sköt upp runt om i landet. På grund av att det inte fanns några miljöregler släppte industrierna ut sitt obehandlade avfall i floder och andra vatten.

Kinas växande befolkning och den ökande levnadsstandarden sätter också press på kinesiska bönder att odla mer mat. Bybor bråkar om tillgång till bevattningskanaler och motsättningar har lett till sabotage.

Gula floden gav upp 1997, när den torrlades från flodens mynning vid sjön Bohai och över 600 kilometer inåt landet.

Enligt en rapport från 2008 av Sun Yat-sen University släpper 13 000 av de 21 000 petrokemiska industrierna vid Yangtze och Gula floden ut miljarder ton avloppsvatten varje år.

En kvinna tar ett vattenprov ur "den blodiga floden" i Luoyang, i provinsen Henan, Kina, 13 december, 2011. Enligt tjänstemän släppte två olagliga färgverkstäder ut röd färg i stadens dagvattensystem. Foto: STR/AFP/Getty Images

Cancerbyar

Mängderna kemiska gödningsmedel, orenat avloppsvatten, tungmetaller och andra cancerogena ämnen som släpps ut i Kinas vatten har gett upphov till fenomenet "cancerbyar", samhällen som har långt fler cancerfall än genomsnittet. Enligt en undersökande rapport från 2005 var cancer i vissa cancerbyar 19 till 30 gånger vanligare än det nationella genomsnittet.

Trots att det kom rapporter om cancerbyar under 90-talet dröjde det tills 2013 innan den kinesiska regimen erkände deras existens. Den statliga nyhetsbyrån Xinhua har uppgett att det kan finnas över 400 cancerbyar.

Ett exempel är byn Yantou i provinsen Zhejiang där dödligheten i cancer har ökat i en alarmerande hastighet; från 20 procent mellan 1991 och 1995 till 34 procent mellan 1996 och 2000, och till 55,6 procent mellan 2001 och 2002. Ökningen av cancerfall i byn sammanföll med etableringen av en läkemedelsfabrik i närheten.

En man rensar bort skräp från Yangtzefloden i Wushan, Kina, 2003. I början på 2016 fastställdes den hittills hårdaste domen för vattenföroreningar i Kina, men uppförsbacken är brant i det kinesiska miljöarbetet. Foto: Getty Images

Svårigheter i Mekong

Floden Mekong är Sydostasiens livsnerv. Den rinner från den tibetanska platån, genom Kambodja, Burma, Laos, Thailand och Vietnam.

Genom omfattande dammprojekt, speciellt i övre Mekongfloden har Kina ett strypgrepp på områdets vatten och anklagas för att förvärra följderna av torkan.

Av flera orsaker är påfrestningarna stora när det gäller vatten i området. En är bristen på insyn (Kina är inte det enda landet som anlägger dammar) och en annan är att principen först-till-kvarn gäller i vattenfrågor. Dessutom finns det ingen effektiv samordning.

Lösningar

Det är en oändlig historia att prata om lösningar för Kina, med tanke på omfattningen av problemen och det faktum att det krävs politisk vilja för att åstadkomma meningsfulla åtgärder.

En ny studie av The Nature Conservancy ser dock en möjlighet i det att mindre än sex procent av Kinas landmassa ger 69 procent av landets vatten. Därför föreslår den att fokusera på de mindre täkterna som förser storstadsområdena. Olika lösningar för att förbättra vattenkvalitén i dessa täkter inkluderar att återställa skogar och att använda mer effektiva jordbruksmetoder.