Sveriges sjukvård krisar. Allra värst är situationen i norr, och i Västernorrland har uppsägningarna rasat in under senare tid. Men problemen är inte nya och för en lösning krävs rejäla krafttag, menar både Vård- och Läkarförbundet såväl som ansvariga inom regionen. 

Enligt Vårdförbundets senaste rapport är situationen för anställda inom hälso- och sjukvården i Sverige akut på många håll. Vårdpersonal vittnar om ohållbara scheman, ständig stress, långa arbetspass, bemanningsproblem och brist på personal med rätt kompetens. Många får inte ihop sina privatliv, är oroliga för sin hälsa och tvingas gå ner på deltid eller väljer att säga upp sig.

SKR har som arbetsgivarorganisation ett ansvar för att de inte kontinuerligt sköter sin personalpolitik. Det är arbetsgivarens uppgift att sköta rekrytering och utbildning.

– Lars Rocksén, narkosläkare på Örnsköldsviks sjukhus och vice ordförande i Läkarförbundet

En ny undersökning från Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) visar dessutom att bristen på vårdplatser är stor i nästan alla regioner och att patientsäkerheten inte kan säkerställas. De flesta regioner ser inte heller att situationen kommer att förbättras under de kommande åren.

Lars Rocksén, förste narkosläkare på Örnsköldsviks sjukhus och vice ordförande i Läkarförbundet, pekar på flera faktorer för att få ordning på vårdkrisen.

– För att lösa vårdens situation behövs en fungerande primärvård, fasta läkare med rimlig belastning och vårdplatser på sjukhus med i snitt 85 procents beläggning. För att uppnå det behöver vi en klok och långsiktig personalpolitik, säger han till Epoch Times.

Han menar vidare att Sveriges kommuner och regioner, SKR, har en roll i detta och att de som organisation inte tagit sitt ansvar.

– SKR har som arbetsgivarorganisation ett ansvar för att de inte kontinuerligt sköter sin personalpolitik. Det är arbetsgivarens uppgift att sköta rekrytering och utbildning, säger han.

Västernorrland är en av de regioner som har drabbats värst av vårdkrisen. 

– Situationen är extremt ansträngd. Den har eskalerat under en längre tid med hög belastning, mycket överbeläggningar och dålig bemanning, säger Kenneth Byström, ordförande för Vårdförbundet i Västernorrland.

Han menar att även om situationen blev särskilt akut under pandemin, så var den tuff många år tidigare. Och uppsägningarna på vårdavdelningar har ökat över tid.

– Man mäktar inte med helt enkelt. Det har till och med drabbat enhetschefer. De ser att deras uppdrag påverkar deras hälsa och familjeliv och de tycker inte att det är värt det, säger han och pekar på att om enhetscheferna inte mår bra drabbas också all annan personal.

– Vi har påtalat under lång tid vikten av att enhetschefer får möjlighet att bedriva sitt uppdrag. I dag släcker du bränder. Du hinner inte vara med och driva de mål som politiken har satt upp för verksamheterna, du hinner inte prata med dina underordnade och höra vad de skulle behöva för att driva verksamheten … De har fullt sjå med att i princip bemanna passen därefter.

På Sundsvalls sjukhus har under bara de senaste veckorna över 30 sjuksköterskor sagt upp sig. Droppen var regionens initiativ att lösa personalkrisen. Dels ökades ersättningen till hyrpersonal och sedan satsades 30 miljoner kronor i en riktad lönesatsning på 3 000 kronor till sjuksköterskor med dygnet-runt-bemanning. 

– Det är jättebra att man uppmärksammar sjuksköterskornas löner. Men man gjorde det bara för en tredjedel av regionens sjuksköterskor vilket gör att du får ett missnöje hos de andra, säger Kenneth Byström och tillägger att efter en lång tid med hög belastning för alla känner sig många förbisedda.

– När våra yrken inte är lönesatta utifrån en kvalifikation och vi inte har någon bra löneutveckling inom våra yrken, då blir det att man säger upp sig, går till kommuner, till hyrföretag eller i värsta fall slutar helt och hållet med vårdyrket.

Elina Backlund Arab (S), vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i region Västernorrland ser mycket allvarligt på situationen och förstår besvikelsen hos de som blivit utan löneökning. Hon medger också att det var ett misstag från politikens sida att peka ut vissa grupper. 

Därför vill nu regionstyrelsen satsa ytterligare 50 miljoner kronor på löneökningar som bland annat ska omfatta alla sköterskegrupper, undersköterskor och skötare. Denna gång ska det däremot hanteras av arbetsmarknadens parter. 

– Politiken ska inte lägga sig i grupperna, utan det ska verksamheterna och facken komma överens om – vem som ska ha vad och hur mycket. Och framför allt handlar det inte bara om en punktinsats utan att få till det här som en del av en långsiktig personalsatsning med en betydande löneutveckling på sikt, säger hon och hoppas att detta ska få all personal att känna att de är uppskattade och sedda. 

Kenneth Byström oroar sig för att bristen på sjuksköterskor nu kommer att drabba patientsäkerheten i regionen. Samtidigt menar han att den akuta situationen hade kunnat undvikas.

– Om regionen hade lyssnat på oss för ett halvår sedan när vi varnade, och det har vi gjort i all samverkan med tjänstemän och politiken, att nu börjar folk ringa oss och frågar hur lång uppsägningstid de har, de mäktar inte med längre. Men det gjorde man inte.

– I stället har regionen förlitat sig på sina medarbetares lojalitet mot kollegor och patienter, och visst, vi sträcker oss och spänner oss så långt det går, men till slut så spricker gummibandet. 

Regionen måste förbättra hälso- och sjukvården på flera sätt, menar Elina Backlund Arab. Förutom en positiv löneutveckling pekar hon bland annat på att man behöver anställa fler undersköterskor för att avlasta sjuksköterskorna, få till bättre fungerande scheman, tillvarata befintlig kompetens, minska beroendet av hyrpersonal och införa rekryteringsbonusar.

– Vi behöver också satsa på enhetscheferna så att de får det stöd de behöver så att de kan vara bra chefer, leda och styra och vara en trygghet för personalen, säger hon.

Även om Kenneth Byström är positiv till förslagen, undrar han om man vaknat för sent och om förändringarna verkligen kommer att ske.

– Vi har ett valår, man lovar vitt och brett från de olika partierna, men sedan gäller det att verkligen leverera. Och i det här läget är det inte en leveranstid på ett halvår utan det här måste egentligen ha skett i går, säger han.

Kontakta journalisten: [email protected]