Vara med naturen: Din Smärta Är Betydelsefull
Josefin Wilkins skriver om vårt inre och naturens positiva inverkan på vår hälsa
Foto: Matthew Wilkins


Stillheten i naturen gör att vi tvingas möta ganska svåra känslor och många skriver till mig att de under promenader i parker, stunder vid havet eller ögonblick på stubben i skogen, drabbas av en sådan oerhörd känsla av sorg, tomhet och förtvivlan.

Orsaken till att dessa känslor kommer till oss i naturen har ofta att göra med att vardagens höga tempo inte ger oss tillräckligt utrymme att faktiskt känna. Jag skrev ett nyhetsbrev med just en fördjupning kring hur vi genom att använda våra sinnen och direkta upplevelser i naturen kommer nära vår egen kärna.

Att komma sig själv nära är dock i många fall skitjobbigt och inte alls så där härligt som vi kan få det att låta …. Trots detta är det så otroligt viktigt att vi är modiga och vågar lyssna på vad våra kroppar har att berätta. Mycket lättare är de ju att ta upp mobilen och bara fokusera på något annat. Men ni kanske har hört citatet:

What you resist Persist.

– Carl Jung, psykiater och grundare av den analytiska psykologin

Och hur mycket vi än vill springa bort ifrån våra känslor så kommer vi genom att ignorera dem skapa en stor flodvåg inom oss själva. Känslan av att drunkna, fast inombords gör det grymt svårt att andas.

Foto: Matthew Wilkins

Ekopykologen och grundaren av “The work that reconnects”, Joanna Macy, berättar mer i en video om vad som händer med ett samhälle som inte vågar att möta det som känns i våra innersta hjärtan. Och hur viktig ilska, frustration och oro kan vara för att skapa de förändringar vi vill se i världen och inom oss själva. Jag själv kan känna detta så starkt, och i naturen tillåter jag mig att möta just allt det där svåra, vilket gjort att jag också insett att: 

Min smärta, min tomhet, min … (fyll i själv det du känner) är betydelsefull.

Känslorna vi bär på har nämligen något att berätta. De kan självklart vara ganska irrationella, skapade av rädsla och oro, men kan också ge oss information om att vi har olika behov som inte blivit tillgodosedda. För mig kommer nämligen känslan av oro ofta i frånvaron av trygghet. Känslan av ensamhet kommer som en konsekvens av att inte känna sig lyssnad på. Du har själv kanske dina egna polariteter?

Jag lyssnade på en mycket intressant podcast om just detta med Johann Hari (går att lyssna på HÄR). Där förtydligar Johann hur våra känslor bör ses som en reaktion på något annat i livet som kanske måste uppmärksammas. Han menar att vårt känsloliv behöver prioriteras och accepteras, och att psykisk ohälsa skapas om vi går runt med en illusion om att vi “borde” vara konstant LYCKLIGA.

Foto: Matthew Wilkins

Det kan dock vara svårt att komma nära sig själv, men vi får inte glömma att våra kroppar är intelligenta och genom att vi aktiverar våra sinnen, exempelvis börjar att lyssna på ljud utanför vår kropp, är det sedan enklare att lyssna inåt och känna efter. Ett bra tips är att vara nyfiken och ställa frågor till sig själv. Undersöka, för att ibland bara skrika eller gråta. Detta görs med fördel utomhus då naturen är tillåtande och icke dömande.

Naturen ursäktar inte dina tårar, ger dig ingen näsduk, eller en "jag har inte tid just nu"-klapp på axeln. I naturen får tårarna utrymme att finnas!

Detta betyder ju dock inte att allt det jobbiga försvinner. Det är ju ofta de vi vill tro. En "quick-fix" är enklare att hantera, men livet vill något annat än så och vissa känslor försvinner aldrig. Speciellt inte de som är kopplade till saknad och förlust, dessa får vi istället bara lära oss att leva med.

Det där med acceptans är något jag tampas med varje dag men genom att just våga möta min skörhet, förstå vad den har att berätta, så tar jag mig vidare och blir nog tusan bara mer och mer motståndskraftig.

Inre styrka är nämligen en superkraft vi alla mår bra av. Den gör exempelvis att jag inte har några problem med att dela min skörhet med andra, dela den med er. Jag bär min smärta med stolthet och när vi gör detta tillsammans så bygger vi en kollektiv styrka. En styrka av gemenskap, som i sin tur kan klara av livets alla oförståeliga och rent utsagt orättvisa skit-händelser.

Josefin Wilkins

Josefin Wilkins. Foto: Matthew Wilkins

Josefin Wilkins är socionom med inriktning på miljöpsykologi och utomhusmiljöer för hälsa och välbefinnande. Hon arbetar inom pre-rehabilitering, föreläser, håller kurser och utbildar inom hälsa. Hon fokuserar på helheten och relationen mellan människan, kroppen och omgivning. Artikeln publicerades ursprungligen på hennes blogg. Följ också Josefins inlägg på Instagram.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss