Ytterst få svenskar uppger att de har betalat mutor. Betydligt fler medger att de har utnyttjat personliga kontakter för att få tillgång till samhällsservice. Det framgår av Transparency Internationals korruptionsbarometer. 

Mindre än en procent av svenskarna uppger att de har betalat mutor för att få fördelar, men nästan var femte svensk har använt vänskapskorruption för att få tillgång till exempelvis skola, vård eller omsorg. Korruptionsbarometern mäter den upplevda korruptionen, inte den faktiska, och bygger på hur drygt 40 000 personer i EU:s 27 medlemsländer upplever korruptionen i det egna landet.

– Rapporten speglar det som vi sedan länge vet är den typiska svenska  korruptionen. Det är uppmuntrande att svenskarna har ett högt förtroende för institutionerna, men all form av korruption skadar det förtroendet. Vänskapskorruption slår hårt mot tilliten och rubbar konkurrensen vid bland annat rekryteringar och upphandlingar, säger Hayaat Ibrahim, tillförordnad generalsekreterare vid Institutet mot mutor (IMM), i ett pressmeddelande.

Pandemin har ökar risken för korruption

31 procent av de 900 svenskar som deltog i undersökningen anser att korruptionen ökar. Det placerar Sverige ungefär mitt emellan Cyperns 65 procent och Finlands 16 procent.

Pandemin anses ha ökat risken för korruption världen över, och i hela EU anser en tredjedel av de svarande att korruptionen har ökat medan 44 procent anser att den ligger på samma nivå som tidigare.

– Sett ur ett internationellt perspektiv har Sverige en låg grad av korruption. Men rapporten visar att vi har utmaningar som måste hanteras. Att våga rapportera om missförhållanden och att larma vid misstanke om korruption är väsentligt i ett demokratiskt samhälle, säger Hayaat Ibrahim.

Var fjärde svensk är rädd för repressalier om de skulle anmäla korruption.

Hälsovården en kritisk fråga

I hälften av länderna anses premiärministrar och parlamentsledamöter vara mest korrupta och i den andra hälften är det företagsledare och bankfolk. Det finns en utbredd oro över att företag och politiker har för täta band och mer än hälften av de svarande anser att deras regering kontrolleras av några få privata intressen.

I Sverige tycker 21 procent av de svarande att myndigheternas korruption är ett stort problem. Lägre siffror hade bara Finland, 16 procent, och Danmark, 12 procent. Kroatien var värst med 92 procent.

Hälsovården är kritisk ur korruptionssynpunkt. I hela undersökningen hade sex procent betalat mutor för att få hälsovård medan 29 procent hade utnyttjat personliga kontakter för att få vård.

Undersökningen Global Corruption Barometer European Union 2021 genomfördes mellan oktober och december 2020.

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!