Den senaste tiden har Päron fått besök. Det är en kattfröken som tittar förbi ibland och de betraktar varandra genom fönsterrutan. Päron har alltså fått en ny vän. Eller är det en fiende? Hur kan man egentligen definiera vänskap?

Det är inte alltid så lätt att förstå kattens kroppsspråk, i synnerhet inte för mig som själv är en ganska nybliven kattägare. Grannkatten sitter tyst utanför rutan. Hon verkar snäll, sitter helt stilla och obekymrad. Oftast tittar hon inte ens direkt på honom, utan åt sidorna. Han verkar däremot osäker, ömsom glad, ömsom irriterad. Ibland ligger han på rygg och sprattlar som om han vill leka, ibland kommer i stället svansen upp som i en borste. Ena stunden sitter de bara där och sällskapar, andra stunden smyger han på henne och går till anfall.

I början hade vi en naiv tanke om att katterna kanske kunde få träffas på riktigt om de kom överens genom glaset. Då hade de kunnat få nosa på varandra under ordnade former och kanske till och med fattat tycke för varandra. Men i skrivande stund ser det inte ut som om detta kommer att bli verklighet.