loadingVår närmaste himlakropp månen, fotograferad från Bryssel i Belgien. Arkivbild. Foto: Virginia Mayo/AP/TT
Vår närmaste himlakropp månen, fotograferad från Bryssel i Belgien. Arkivbild. Foto: Virginia Mayo/AP/TT
Vetenskap

Uppdraget: Skapa en tidszon för månen

Tina Magnergård Bjers/TT

56 mikrosekunder – det vill säga 56 miljondelars sekunder. Så mycket snabbare går ett dygn på månen jämfört med jorden. Den amerikanska rymdstyrelsen Nasa har fått i uppdrag att skapa en egen tidszon för vår närmaste himlakropp.

Tidszonen, döpt till koordinerad måntid (LTC), spås få stor betydelse i ljuset av den pågående andra vågen av månkapplöpning.

Ingen människa har varit på månen sedan USA:s Apollo-program åren 1968 till 1972. Men månen har hamnat i fokus som en åtråvärd anhalt för fortsatt rymdforskning, med siktet inställt på Mars. Länder som USA, Kina, Japan och Indien samt ett antal privata bolag har de senaste åren skjutit upp rymdsonder och USA har lanserat det nya månprogrammet Artemis.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingVår närmaste himlakropp månen, fotograferad från Bryssel i Belgien. Arkivbild. Foto: Virginia Mayo/AP/TT
Vår närmaste himlakropp månen, fotograferad från Bryssel i Belgien. Arkivbild. Foto: Virginia Mayo/AP/TT
Vetenskap

Uppdraget: Skapa en tidszon för månen

Tina Magnergård Bjers/TT

56 mikrosekunder – det vill säga 56 miljondelars sekunder. Så mycket snabbare går ett dygn på månen jämfört med jorden. Den amerikanska rymdstyrelsen Nasa har fått i uppdrag att skapa en egen tidszon för vår närmaste himlakropp.

Tidszonen, döpt till koordinerad måntid (LTC), spås få stor betydelse i ljuset av den pågående andra vågen av månkapplöpning.

Ingen människa har varit på månen sedan USA:s Apollo-program åren 1968 till 1972. Men månen har hamnat i fokus som en åtråvärd anhalt för fortsatt rymdforskning, med siktet inställt på Mars. Länder som USA, Kina, Japan och Indien samt ett antal privata bolag har de senaste åren skjutit upp rymdsonder och USA har lanserat det nya månprogrammet Artemis.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024