Unga som äter enligt kostråden har högre halter av “evighetskemikalierna” PFAS i kroppen än de som äter onyttigare mat, visar ny svensk forskning. Mängden fisk och skaldjur på tallriken verkar spela in.
– Det är viktig kunskap eftersom ungdomar tillhör de grupper som kan vara särskilt känsliga för kemikalier som PFAS, säger Jennifer Nyström-Kandola.
Hon lade nyligen fram en avhandling vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) om kopplingen mellan svenska ungdomars matvanor och nivåer av PFAS i blodet.
PFAS är kemikalier som bryts ner extremt långsamt och därför ansamlas i naturen och i våra kroppar. På sikt kan de öka risken för olika negativa hälsoeffekter.
Avhandlingen bygger på data om drygt 1 000 personer i åldrarna 10–21 år som rapporterat om sina kostvanor i Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten. PFAS-halterna i deras blod och dricksvatten analyserades.
Fisk och skaldjur
Nästan 30 procent av ungdomarna hade halter i blodet som visar att de fått i sig mer PFAS än vad EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet (Efsa) anser är säkert för hälsan.
– Det här är viktig information bland annat när man ska sätta gränsvärden för PFAS i dricksvatten och mat, säger Nyström-Kandola.
Dricksvattnet var en betydande källa till PFAS för många, men även maten. Unga som åt en hälsosam och varierad kost, enligt svenska råd, hade högre halter än de som åt mer onyttigt.
– Det beror sannolikt på att de som äter enligt rekommendationerna får i sig större mängder PFAS främst från fisk och skaldjur, säger Jennifer Nyström-Kandola.
Sambandet gällde konsumtion av fisk och skaldjur överlag – inte bara från sjöar som är särskilt förorenade med PFAS.
I fjol infördes gränsvärden inom EU för somliga PFAS-ämnen i vissa livsmedel däribland fisk och kräftdjur. Inom EU tas det även fram en riskvärdering som väger hälsofördelar med att äta fisk mot risken att få i sig miljögifter men den lär dröja.
Vattnet påverkar mer
Finns det redan nu skäl att dra ner på fisk och skaldjur med tanke på PFAS?
Fisk fångad i ett förorenat område bör man avstå ifrån. Men generellt finns inte skäl till det, anser Mattias Öberg, forskare i toxikologi vid Karolinska institutet.
Han menar att det är viktigt att undersöka kostens påverkan, men att vattnet i kranen spelar större roll.
– Bor du på ett ställe där dricksvattnet inte renas så påverkar det mycket mer än vad du äter, säger han.
2026 blir större vattenproducenter, som överskrider gränsvärdet, skyldiga att rena dricksvattnet från PFAS och på flera håll testas olika metoder.
