USA och Tyskland överens om Nordstream 2
Nordstream 2 dominerade agendan när Tysklands förbundskansler Angela Merkel förra veckan besökte USA:s president Joe Biden. Arkivbild. Foto: Susan Walsh/AP/TT


Det är en "dålig situation och en dålig gasledning", anser Vita huset. Men USA och Tyskland har ändå kommit överens om hur Nordstream 2 ska hanteras.

USA har länge riktat kritik mot Nordstream 2, den snart färdigbyggda gasledning som landet befarar ska göra Tyskland och Europa allt mer beroende av energiimport från Ryssland.

Långdragna diskussioner har förts om hur USA:s säkerhetspolitiska oro ska kunna stillas samtidigt som Tysklands energibehov tryggas. Dessutom har USA velat tillvarata intressena hos sin allierade Ukraina.

Frågan dominerade agendan när Tysklands förbundskansler Angela Merkel förra veckan besökte USA:s president Joe Biden i Washington. Nu meddelas att länderna har nått en överenskommelse om det kontroversiella projektet.

– Tyskland har i det här avtalet med oss åtagit sig att agera på nationell nivå och trycka på för effektiva åtgärder på europeisk nivå, inklusive sanktioner för att minska rysk exportkapacitet till Europas energisektor, om Ryssland försöker använda energi som ett vapen eller riktar fler aggressiva handlingar mot Ukraina, säger Victoria Nuland, topptjänsteman på det amerikanska utrikesdepartementet.

Pressa Ryssland

Ukraina tjänar i dag pengar på att rysk naturgas passerar genom dess territorium. Statusen som transitland är dessutom ett av få maktmedel som Ukraina, som sedan 2014 bekämpar ryskstödda separatister i Donbass, har gentemot sin mäktiga granne.

Transitavtalet mellan Ryssland och Ukraina löper ut 2024, men enligt Nuland har Tyskland nu åtagit sig att försöka pressa Ryssland till en tioårig förlängning.

Timmarna innan det amerikanska tillkännagivandet hade Merkel ett telefonmöte med Rysslands president Vladimir Putin. Under mötet diskuterades "energifrågor så som gastransporter genom Ukraina och gasledningen Nordstream 2", skriver den tyska regeringen på sin hemsida utan att ge några ytterligare detaljer.

"Delar säng med Putin"

Överenskommelsen möttes omgående av attacker från Republikanerna, som talade om eftergiftspolitik gentemot Ryssland.

– Vi har alltid vetat att Biden delar säng med Putin. Nu skedar de, säger Texassenatorn Ted Cruz.

Vita huset medger att det helst sett att Nordstream 2 aldrig byggts.

– Det här är en dålig situation och en dålig gasledning, men vi måste skydda Ukraina och jag tycker att vi har tagit några stora kliv i den riktningen, säger Nuland.

Veteranen Nuland, som arbetade med utrikesfrågor även under Barack Obamas presidentperiod, replikerade också på hånet från Ted Cruz – en tongivande anhängare till USA:s förre president Donald Trump.

– 2016 var vi på väg att stoppa gasledningen. När Bidenregeringen tillträdde fyra år senare så var gasledningen till 90 procent klar.

(TT-AFP-Reuters)

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

Fakta

Nordstream 2

(TT)

Nordstream 2 är en nästan färdigbyggd gasledning i Östersjön, mellan Narvabukten i Ryssland och Greifswald i norra Tyskland. Ledningen går parallellt med den tidigare ledningen Nordstream, som invigdes 2011.

Projektet majoritetsägs av statliga ryska Gazprom, men bland ägarna finns även en rad stora europeiska energibolag.

Nordstream 2 ska öka kapaciteten för naturgasleveranser från Ryssland till Tyskland. Genom en direktledning i Östersjön förlorar Ukraina sin roll som transitland för rysk gas. Projektets kritiker anser att Nordstream 2 skulle göra Tyskland och EU alltför beroende av Ryssland, medan förespråkarna pekar på att ledningen skulle hjälpa till att fylla det ökade energibehov som uppstått bland annat till följd av Tysklands nedmontering av kärnkraften.