Kriget i Ukraina har medfört att begreppet desinformation hörs var och varannan dag. För tillfället varnas främst för rysk desinformation som syftar till att samla stöd och legitimitet för de ryska intressena i den pågående konflikten. Dessförinnan var frågan om medicinsk desinformation lika högaktuell.
Reaktionerna på Elon Musks köp av Twitter visar på den polarisering som råder angående synen på hur informationsflödet bör hanteras. Musk har i samband med affären hävdat att yttrandefrihet utgör grunden i en fungerande demokrati. Därför säger han sig ha en ambition att förstärka yttrandefriheten och göra sig av med den politiska censuren på plattformen. Detta resulterade dock i massiv kritik från många håll. Bland annat kritiserades att denna yttrandefrihet innebär att även desinformation tillåts florera okontrollerat.
Socialdemokraterna lät meddela, tätt efter att affären blev offentlig, att partiet kommer att lämna Twitter med motiveringen att man anser att samtalsklimatet på plattformen inte är produktivt. Huruvida detta var en direkt reaktion på Musks förändringar var visserligen inte uttalat, men det är svårt att inte läsa in i detta en viss kritik mot en mer öppen debatt.