"Ansvar, ansvar, ansvar!" Orden från folkmassan riktades till finansregionrådet Iréne Svenonius (M).

– Det är så tydligt att det över allt inom vården går åt fel håll, säger Camilla Malm på urologen på Södersjukhuset.

De trotsade regnet, tog med sig paraplyer och plakat och demonstrerade framför Landstingshuset i Stockholm mot nedskärningar inom vården.

Under parollen "Sjukvårdsuppropet" gick 2 500–3 000 personer, enligt polisens uppskattning, i marschen från Mynttorget vid riksdagen till Landstingsparken, där tal hölls. De flesta som deltog är anställda inom olika vårdinrättningar, såväl på vårdcentraler som akutsjukhus.

En av talarna frågade åhörarna: "Finns det någon som upplever att vi har för lite att göra?"

"Nej!", svarade folkmassan i kör.

Över tusen varslade

Protesterna hålls efter att en rad sjukhus i Stockholms län varslat personal. I våras kom besked att Karolinska universitetssjukhuset varslar 550 anställda inom administration, i november meddelades att 600 läkare och undersköterskor ska bort inom samma sjukhus, och därefter kom Danderyds sjukhus och Södersjukhuset med varsel om 200 tjänster.

I fredags rapporterade Dagens Nyheter om ytterligare sparkrav på 1,1 miljarder som kan drabba vården under nästa år.

Enligt politikerna står vården inför en omställning som pågått sedan 2011 som handlar om att flytta tyngdpunkten i vården från akutsjukhus till närsjukhus och vårdcentraler. Många sjukhus i regionen dras med miljonunderskott och det finns enligt politikerna behov av effektiviseringar.

– Jag tycker det är omoraliskt att man använder ordet effektiviseringar när man menar besparingar. Som om vi inte skulle jobba effektivt, säger Camilla Malm på urologen på Södersjukhuset.

Flera utbrända kollegor

Både hon och kollegan Alexandra Grahn, verksam vid urologen på Karolinska sjukhuset i Huddinge, anser att politikerna inte lyssnar på professionen och att protester kanske är enda sättet för att få personer som exempelvis finansregionrådet Iréne Svenonius uppmärksamhet. För dem är det uppenbart att nedskärningarna hotar patientsäkerheten.

– Man får springa snabbare och snabbare, vi har flera utbrända kollegor på kliniken och ingen förståelse för hur man ska motarbeta det inom organisationen. Så jag är rädd att de få kollegor vi har inte kommer att hålla om man inte satsar långsiktigt på bemanning, säger Camilla Malm.

Enligt Alexandra Grahn är sjukvården utformad för att prioritera nybesök, vilket ytterst leder till att svårt sjuka som behöver följas upp slängs ut och trängs undan. Nya kollegor måste göra svåra etiska överläggningar av hur patienter ska prioriteras.

– Jag tycker det är oerhört provocerande att se det här. Vi som jobbar på golvet märker av det varje dag.

"Känner stort ansvar"

Iréne Svenonius vill inte ställa upp på en intervju utan svarar skriftligt på frågorna.

TT: Folksamlingen framför Landstingshuset ropade "ansvar, ansvar, ansvar", när ditt namn kom upp från talarna. Vilket ansvar anser du att du har för situationen inom sjukvården i regionen?

"Jag känner ett stort ansvar och jag förstår den oro som många, både patienter och medarbetare, upplever när det pågår förändringar. Vi är först i Sverige att ställa om till en nära vård, där allt mer vård ges närmare hemmet, eller till och med i hemmet. Det är att ta ansvar för att sjuka ska få rätt vård, på rätt plats och i tid."

TT: Har politikerna gett vården tillräckliga förutsättningar att flytta tyngdpunkten från akutsjukhus till öppenvård och närsjukvård?

"Omställningen har planerats och genomförs successivt sedan 2011. Det har öppnats nio närakuter, vårdplatser har ökat inom avancerad sjukvård i hemmet, det har byggts nya moderna vårdbyggnader vid akutsjukhusen", skriver finansregionrådet.

(Niklas Svahn/TT)