Flygplatsen och tunnelbanan i centrala Bryssel förvandlades på ett ögonblick till död och skräck. Sex år senare inleds nu rättegången mot svenske Osama Krayem och nio andra för den blodiga terrorn i Belgien den 22 mars 2016.
Det var en vårdag som få kommer att glömma i den belgiska huvudstaden.
Bara fyra månader hade gått sedan fasan i Paris den 13 november 2015, då islamistiska terrorister dödade 130 personer vid fotbollsarenan Stade de France, under en rockkonsert på Bataclan-teatern och på ett stort antal barer och restauranger.
Nu kom samma terror till Bryssel i stället – med tre skarpa smällar och en dag full av sirener, ilska och tårar.
– Jag gav första hjälpen till 18 olika personer, berättar flygplatsanställde Philippe Vandenberghe för nyhetsbyrån AFP.
Han ingrep direkt när de två första självmordsbombarna sprängde sig i luften vid incheckningen på Zaventem-flygplatsen – och lider sedan dess av PTSD, posttraumatiskt stressymptom.
– Mitt liv förstördes fullständigt. Jag förlorade mina vänner och gav upp min hobby som pilot.
Bomberna på flygplatsen exploderade någon minut före åtta på morgonen. En dryg timme senare sprängde sig en tredje gärningsman på ett tunnelbanetåg vid stationen Maelbeek.
När kaoset lagt sig visade det sig att 32 personer hade dödats på de två brottsplatserna – däribland två svenskor. Över 300 skadades.
Drygt sex år senare ska allt gås igenom i detalj i en rättegång som väntas pågår i minst tio månader.
Totalt står tio personer inför rätta, anklagade för olika grader av planering, delaktighet eller medhjälp. De flesta är belgiska eller franska medborgare, men med rötterna i Nordafrika eller Mellanöstern.
En är inte på plats: Oussama Atar, som högst sannolikt dödades i en flygattack i Syrien 2017.
En annan är svensk.
Den nu 30-årige Osama Krayem är uppvuxen i Malmö med syrisk-palestinsk bakgrund och gav sig iväg för att strida med terrorrörelsen IS i Syrien som 22-åring.
Krayem kom tillbaka till Europa med falsk identitet under hösten 2015 och har redan dömts till 30 års fängelse för sin delaktighet i Parisdåden, där han försåg förövarna med vapen och logistik.
I Bryssel skulle han ha varit en av gärningsmannen. Krayem och den man som sprängde sig i tunnelbanan syns på bilder från olika övervakningskameror. Men den andre fick fortsätta ensam.
– När vi köpte biljetter på stationen hade vi en diskussion och jag sade att jag inte ville. Han sade att han skulle göra det och struntade i om jag kom eller inte, ska Krayem ha sagt till utredarna, enligt tidningen Le Soir.
Han tog sedan sin tillflykt till en bekant och började göra planer för att åka hem till Sverige. Ett telefonsamtal till en bror ska dock ha snappats upp av svensk säkerhetspolis som larmade sina belgiska kollegor varpå Krayem kunde gripas den 8 april 2016, drygt två veckor efter dåden.
Rättegången inleddes i Bryssel på måndagen, men handlar inledningsvis bara om formaliteter. I början av oktober ska en jury lottas fram, varpå allt startar "på riktigt" den 13 oktober.
Om de anklagade över huvud taget kommer att vilja säga något är fortsatt oklart. Måndagsmorgonen dominerades av rejäl irritation över de glasinramade enmansbås i rättssalen som de anklagade förväntas sitta i.
Inte särskilt värdigt, anser uppretade försvarsadvokater som Stanislas Eskenazi och Delphine Paci.
– Vår klient är varken Hannibal Lector eller en tiger som är redo att hoppa på vem som helst, sade Paci vid rättegångsstarten, enligt tidningen Le Soir.
(TT)
