Allt fler teknikbolag ger sig in i finansvärlden med nya betaltjänster. För de traditionella bankerna gäller det att se upp.
Nya bestämmelser i betaltjänstdirektivet PSD2 innebär att tredjepartsleverantörer kan använda bankernas kunddata och infrastruktur. Det har banat väg för att en rad nya aktörer har börjat ta sig in i finansvärlden och utmana de traditionella bankerna.
Framför allt har de globala teknikföretagen hoppat på tåget. En utveckling vi sannolikt bara sett början av, menar experter.
– De klassiska bankerna och finansiella system som finns i dag är otroligt komplexa, men i och med nya direktivet kan techjättarna utnyttja den befintliga infrastrukturen, säger Kristoffer Lindström, analytiker på analysföretaget Redeye.
Bilden delas av Johan Bergström, ansvarig för finanssektorn på konsultföretaget Capgemini. Och förklaringen är betaltjänstdirektivet PSD2.
– PSD2 skapar en helt ny värld av möjligheter för nya tjänster och affärsmodeller. Det kommer förändra väldigt mycket och alla kommer att behöva anpassa sig.
Flera bolag satsar
Det rör sig om de största amerikanska teknikjättarna Apple, Amazon, Google och Facebook.
Samtliga har sneglat på finansvärlden och presenterat olika slags betaltjänster.
Varför vill då techbolagen göra detta?
I många fall är bolagen ute efter värdefull data, menar Johan Bergström.
– Det är inte nödvändigtvis så att de är ute efter finansiella tjänster för att tjäna pengar på dem. I stället vill de kunna samla data över vår konsumtion och vårt beteende.
På så sätt kan bolagen se mönster hos användarna, och i sin tur lättare kombinera ihop olika erbjudanden och tjänster.
– Bolagen vet otroligt mycket om kunderna. De har spenderat ofantliga mängder pengar för att få in kunderna i sina produkter. Varför inte addera tjänster ovanpå detta när man ändå äger en kund, tillägger Kristoffer Lindström.
Behåller användarna
Fördelen med att erbjuda finansiella tjänster är att användarna stannar kvar i tjänsterna länge och använder dem dagligen, eftersom det blir en del av beteendet, menar Kristoffer Lindström.
Samtidigt ska man komma ihåg att den svenska marknaden är speciell. Konkurrensbilden präglas av en välutvecklad finansinfrastruktur med få, men väldigt starka traditionella banker.
– Det kanske är därför de här tjänsterna lanseras snabbare i USA där du har en helt annan struktur. Men i längden tror jag absolut att alla de här tjänsterna kommer att komma till Sverige, säger Kristoffer Lindström.
Hotar banker
I framtiden kan tjänsterna vara ett hot mot de traditionella bankerna.
– Framför allt när det gäller den yngre generationen av användare, som kanske inte känner ett lika starkt behov av att ha en personlig bankkontakt, säger Johan Bergström.
Den nya generationens användare har inte ett särskilt starkt behov av att banken måste kännas som en bank.
– Det finns de som knappt vet vad en bank är eller bryr sig om vilken man har och finner det helt naturligt att sköta bankärenden via ett bigtech-bolag, fortsätter Johan Bergström.
Kan komma hit
I Kina har utvecklingen redan skett, med mobila betaltjänster som Alipay och Wechat Pay, som techjättarna Alibaba och Tencent ligger bakom.
– Där har man har hoppat över en del av den finansiella infrastrukturuppbyggnaden. Det är nog inte konstigt om vi får se den utvecklingen även här, säger Kristoffer Lindström.
Redan i dag finns tendensen att svenska bankkunder inte längre är lika lojala med en och samma bank längre.
– Jag tror att bilden av att du har en bank där du går och gör alla ärenden håller på att försvinna. Morgondagens kunder har sitt bankkonto på ett ställe, gör betalningar på ett annat, och sköter bolånet på ett tredje, säger Kristoffer Lindström.
(Fanny Hällegårdh/TT)
