Turkiets planer på en militär operation mot kurder i nordöstra Syrien oroar utrikesminister Margot Wallström. Sverige har kallat medlemmarna i FN:s säkerhetsråd till ett möte under fredagen.
Hotet om en militär operation är särskilt oroande med tanke på tillbakadragandet av de amerikanska styrkorna, anser Wallström.
"Vi förväntar oss, tillsammans med EU, att Turkiet avstår från agerade som skulle riskera ytterligare instabilitet i Syrien, med större mänskligt lidande som följd", står det i ett skriftligt uttalande som TT tagit del av.
"Civila, framför allt den kurdiska delen av befolkningen i norra Syrien, löper särskilt stor risk att drabbas svårt i en sådan situation."
Ökade spänningar
Såväl nuvarande som inkommande medlemmar i FN:s säkerhetsråd har bjudits in till ett extrainsatt möte klockan 18 på fredagskvällen svensk tid för att diskutera hur rådet ska kunna följa händelseutvecklingen, bidra till nedtrappning och undvika en ny offensiv.
Samtliga länder har tackat ja, meddelar Annika Söder, kabinettssekreterare på utrikesdepartementet.
Enligt henne har spänningarna ökat ytterligare då syriska regeringsstyrkor meddelat att man för första gången på flera år gått in i staden Manbij i norr, i ett område där det även finns Turkietstödda rebellgrupper.
Amerikanska soldater talar med invånare i närheten av staden Manbij i norra Syrien. Foto: The Military Council of Manbij City via AP/TT
Regeringsstyrkorna har agerat på vädjan om hjälp från den kurdiska YPG-milisen.
– Men det är väldigt svårt att veta vad det här egentligen står för. Det kan vara ett sätt för YPG att slippa våldsanvändningen mot Turkiet, säger Söder.
– Å andra sidan kan det också vara precis tvärtom, att kurderna tvingats till att acceptera det här. Turkiets hot att gå in kan vara kopplat till att det finns en allians mellan Turkiet, Ryssland, Iran och Assadregimen.
Sveriges tid över
Sveriges tid som medlem i säkerhetsrådet tar slut den 31 december och mötet på fredagen sker precis i sluttampen.
Därefter kommer Sverige att fortsätta med det humanitära arbetet i Syrien på andra sätt, förklarar Söder.
– Vi är väldigt stora givare i humanitärt bistånd, men kommer också vara väldigt aktiva inom EU.
– Den stora frågan framöver blir hur vi ska agera om Assad återtar makten fullt ut. Kan vi EU-länder betala återuppbyggnaden av ett land som ju totalförstörts av sin egen ledning?
(Malin Jansson/TT)
