loadingOleksij Reznikov och Peter Hultqvist (S) vid tisdagens pressträff. Foto: Christine Olsson/TT
Oleksij Reznikov och Peter Hultqvist (S) vid tisdagens pressträff. Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes

Sverige fördjupar försvarssamarbete med Ukraina

TT

Sverige och Ukraina ingår ett nytt avtal om försvarssamarbete, meddelar försvarsminister Peter Hultqvist (S) och hans ukrainske kollega Oleksij Reznikov vid en pressträff.

– Vi fortsätter det samarbete vi har, men fördjupar det, säger Hultqvist till TT.

Konkret innebär överenskommelsen bland annat ökat informationsutbyte och samarbete kring utbildning av militärer, enligt försvarsdepartementet. Avtalet ersätter ett tidigare protokoll från 2001.

Bakgrund

(TT)

Ukraina skakades vintern 2013–2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes.

Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim. Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.

Första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.

Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade pro-ryska aktivister, i en del fall sannolikt med stöd av ryska elitsoldater. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om självständighet från Ukraina.

Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.

Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA har dock vägrat att acceptera halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag.

Över 13 000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingOleksij Reznikov och Peter Hultqvist (S) vid tisdagens pressträff. Foto: Christine Olsson/TT
Oleksij Reznikov och Peter Hultqvist (S) vid tisdagens pressträff. Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes

Sverige fördjupar försvarssamarbete med Ukraina

TT

Sverige och Ukraina ingår ett nytt avtal om försvarssamarbete, meddelar försvarsminister Peter Hultqvist (S) och hans ukrainske kollega Oleksij Reznikov vid en pressträff.

– Vi fortsätter det samarbete vi har, men fördjupar det, säger Hultqvist till TT.

Konkret innebär överenskommelsen bland annat ökat informationsutbyte och samarbete kring utbildning av militärer, enligt försvarsdepartementet. Avtalet ersätter ett tidigare protokoll från 2001.

Bakgrund

(TT)

Ukraina skakades vintern 2013–2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes.

Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim. Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.

Första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.

Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade pro-ryska aktivister, i en del fall sannolikt med stöd av ryska elitsoldater. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om självständighet från Ukraina.

Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.

Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA har dock vägrat att acceptera halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag.

Över 13 000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024