Sveriges strategi att tackla coronaviruset väcker uppmärksamhet hos våra grannar i väst. Man jämför och diskuterar. Och Anders Tegnell har blivit känd också hos norrmännen.
– Han står verkligen upp för det han tror på, säger läkaren Elin Bergh.
Oslos operahus invigdes 2008. Området runt omkring bjuder in till promenader ner mot vattnet i centrala stan. När sommarvärmen anländer samlas många Oslobor kring runt bygganden. De flesta håller ett korrekt avstånd, men inte alla. Några sitter ner och tar en pizza, andra flanerar och pratar. Bland samtalsämnen finns förstås pandemin. Och skillnaden mellan det svenska och norska sättet att tackla virusutbrottet.
– Det har varit lite sport i norska medier att visa på skillnader på siffrorna här och Sverige, speciellt Stockholm, säger läkaren Elin Bergh.
Stoppa det tidigare
Hon tycker det är märkligt att så många svenskar avlidit inom äldrevården.
– Man borde ha kunnat stoppa det tidigare, tycker hon.
Samtidigt finns det en förundran över Sveriges hantering.
– Jag jobbar tillsammans med många svenskar och vi pratar mycket om det här. Det är imponerande att Sverige tycks ha stått samlat bakom strategin, säger Anette Borge som till vardags arbetar med IT.
– Men det har ju visat sig att flockimmunitet är svår att bygga upp. På det sättet är det lite märkligt att man använt en strategi som tydligen inte kan lyckas.
Avtryck hos norrmän
Folkhälsomyndigheten brukar framhålla att flockimmunitet inte är en strategi, utan kan bli ett resultat av Sveriges mer öppna samhälle.
En person i den svenska virusbekämpningen har gjort särskilt avtryck hos norrmännen – Anders Tegnell.
– Vi känner till Tegnell. Han står verkligen upp för det han tror på, säger Elin Bergh.
– Han är den där äldre mannen som är mycket på nyheterna. Honom har jag sett, säger Helena Knive. Hon passar på att komma ner till Operan nu när hemmastudierna är över och hon har sommarlov.
Hon tänker ändå att det är svårt att ha en åsikt om de olika strategierna.
– Ingen vet ju vad det är som gäller. Ingen vet ju vad som är rätt och fel, säger hon.
Henne kompis Stefan Lakselvhaug jobbar med musikproduktion.
– Vi har inte sett sådana effekter som svenskarna har än. Det kan vara så att vi kommer att drabbas hårdare på lång sikt. Det kanske bara är så att vi drar ut på processen, funderar han.
Chansat mer
– Som jag ser det så har man chansat mer i Sverige än vad vi har gjort i Norge. Men det är svårt att säga att Sverige gjort fel för vi vet ju inte ännu hur det blir till slut, säger Bara Jama som arbetar som fritidspedagog.
– Jag hoppas att det inte blir värre i Sverige. Det är ju illa redan nu. Ett förlorat liv är ju ett förlorat liv för mycket.
Medan Norge nu långsamt öppnar upp samhället efter sin "lockdown" sprider sig ändå en oro. Många vill inte blåsa faran över och de inser att den nyvunna friheten har ett pris.
– Folk har slutet att bry sig. Det är kaos överallt. Allt är öppet. Jag tror det kommer en andra våg här i Norge i augusti och september, säger Anel Karic om arbetar som skådespelare.
– Jag tycker man öppnar upp för tidig. Jag är rädd att det nu kommer att dröja flera år innan vi får resa fritt igen.
Mäheved Abdil Kader som jobbar som hjälparbetare håller med.
– Man blir både orolig och rädd.
Vindsurfarna drar upp sina brädor. Några poserar för selfies på operans terrasser. Det hörs sorl från restaurangen på andra sidan gatan. Men samtalen om coronapandenmin fortsätter i kvällssolen.
– Man måste tänka på att krisen pågår fortfarande. Den är ju långt ifrån över, säger bartendern Kim Eidissen.
(Jonas Dagson/TT)
