loadingBo Nylén är en av Sveriges mest kända mykologer. Han har medverkat som rådgivare vid många svamputställningar, svamputställningar, och i helgen deltar han på utställningen i Stockholm. Foto: Louise Tenn
Bo Nylén är en av Sveriges mest kända mykologer. Han har medverkat som rådgivare vid många svamputställningar, svamputställningar, och i helgen deltar han på utställningen i Stockholm. Foto: Louise Tenn
Konst

Svampvännernas utställning inviger svampsäsongen

Anton Nilsson

Årets stora svampexplosion är på väg och den 18 september bjuder Stockholms svampvänner in till en utställning på Naturhistoriska riksmuseet. Det blir en exposé över både vanliga och ovanliga svampsorter. Epoch Times pratar med svampexpert Bo Nylén.

Svamputställningen på Naturhistoriska riksmuseet anordnas tillsammans med Stockholms svampvänner, och det var på en av dessa utställningar som Nylén började lära sig artbestämma svampar för runt fyrtio år sedan.

På utställningen visas ett stort antal olika svampsorter fram, och Nylén är på plats med flera experter för att förklara och visa hur man kan känna igen de olika sorterna. Årets utställning är begränsad till enbart en dag, men utställningen brukar normalt pågå under en hel helg.

– Det är liknande som när människor är intresserade av växter eller fåglar, fast här tittar vi på olika svamparter. Vi är ute veckorna innan utställningen och samlar på oss olika svamparter vilka vi sedan lägger upp på tallrikar och etiketterar så att folk kan gå runt och titta på dem. Det finns bord både för de giftiga arterna och för de ätliga. Sedan finns det bord för arter som många kanske är mer intresserade av, säger Nylén.

Förutom exempel på olika svampar bjuder utställningen även på föreläsningar, tävlingar och tips på hur man på bästa sätt kan tillaga de olika sorterna.

Det går att plocka svamp under hela året och olika svampar har olika växtsäsonger. Specifikt nämner Nylén vårmusseronen som bara kan hittas mellan maj och mitten på juni. En fyrstjärnig svamp vars skördetid ligger långt bortom det som en lekman tänker på som svampsäsong.

Tiden för den stora svampexplosionen beror på vädret, och svampsäsongen startar vid olika tidpunkter på olika platser i landet. Utställningen på Naturhistoriska riksmuseet är förlagd till svampsäsongens start i Stockholmsområdet.

– Normala år börjar svampsäsongen i slutet av juli eller början på augusti, men i Stockholmstrakten har det varit ganska torrt med bara enstaka skurar. Skurarna har varit ganska våldsamma vilket gjort att vattnet inte riktigt gått ner i marken. Jag har varit ute nu i dagarna och hittat en del karljohan och kantareller, men den stora invasionen kommer ungefär när utställningen hålls, säger Nylén.

Man behöver dock inte ha bråttom då svampsäsongen håller i sig till de första frostnätterna och det har funnits år då man kunnat plocka svamp ända in på trettonhelgen.

På svamputställningen kan man få råd om hur man ska göra för att artbestämma olika svampar och man får också möjlighet att se ett stort antal arter på plats. Foto: Naturhistoriska riksmuseet

Nylén lärde sig artbestämma svampar av den framstående mykologen och svampexperten Nils Suber. Nylén blev fascinerad av hans sätt att artbestämma olika svampar, och just denna metod, att gå på svamputställningar och lära sig av någon som är riktigt duktig, är något han rekommenderar alla som vill börja plocka svamp. Men det är viktigt att man går med någon som verkligen kan och det är viktigt att man vet vad man stoppar i korgen.

– Det är precis vad jag gjort faktiskt. Får man den här starten, att man går med någon som kan och går på utställningar som någon kunnig har arrangerat, då får man en bra start i livet när det gäller svampar, säger Nylén.

Nylén lyfter fram hur kunskaperna inom matlagning är lika viktig som vetskapen om vilka svampar man bör plocka och hur man finner dem. Olika svampar kräver olika typer av tillagning och när vi pratar svamprecept tar Nylén karljohan som ett exempel.

– Vi tar en karljohan, men var säker på att det är den. Då ska du skära upp den i centimeterstora tärningar. Man ska inte lägga upp ett berg av svamp, utan svamp ska vara lagom. Sedan tar du en fin olivolja, hettar upp den och lägger i svampen med lite skivad vitlök. Då får du en fantastisk smaksättning. Sedan när den har blivit nästan friterad så tillsätter du lite svartpeppar, lite salt och lite cayennepeppar som stöd. Sedan behövs inget mer. Det går lika bra med ett glas bordsvatten som med ett glas rött till detta, och det slår nästan allt, säger Nylén.

Tidigare under säsongen brukar man säga att lövskog eller blandskog är att föredra, men när vi kommer in i den stora svampsäsongen kan man hitta svamp lite överallt. Det gäller att hålla koll på vad man plockar, då en del arter kan ge livslånga men om man äter dem. Det fanns förr en metod där man brukade smaka på svampen för att avgöra om den är ätlig eller inte, men just detta vill Nylén varna för.

Giftiga svampar behöver nämligen varken vara skarpa i smaken eller äckliga. Det är snarare en regel än undantag att de är milda. Om man är osäker går det att ta med svamparna hem och vid senare tillfälle titta i en svampbok eller konferera med någon svampkunnig. Svamparna är nämligen inte farliga förrän du äter dem, så det gör inget om de giftiga svamparna råkar nudda de ätliga i korgen. Men för att undvika att bära hem giftig svamp finns det några knep.

– Framför allt ska man titta på om det finns skivor under. Är det taggar under är de inte giftiga och fingersvampar är enbart måttligt oätliga. Men om det är en svamp med fot, hatt och skivor under så är det svårare. Är skivorna vita är det fara å färde, det spelar ingen roll om svampen är grön eller grå. Om svampen är brun är det fara å färde även om skivorna är bruna, säger Nylén.

Den vanligaste svampen som de flesta letar efter är kantarell men Nylén slår ett slag för kungschampinjonen. En svamp som många inte känner till och som ser ganska alldagligt ut, men som med rätt tillagning är en delikatess. Nylén upplyser om att man ganska snabbt kan få en bra överblick över ätliga och oätliga svampar om man bara besöker lite utställningar eller följer med någon kunnig ut i skogen, och visst finns det knep för var man ska leta.

– Det fina med kungschampinjonen är att den kan växa i vilken natur som helst, men det måste vara lite högre pH-värde i marken. Blomsterrika områden brukar ofta signalera ett högt pH-värde, så man behöver inte gå och mäta pH, utan om det är blomsterrikt kan det finnas kungschampinjoner, säger Nylén.

Kontakta journalisten: [email protected]

Stockholms svampvänner

Föreningen bildades 1879 av Matts Adolf Lindblad med syfte att lära ut svampkunskap till invånarna i Stockholmstrakten.

Föreningen är troligtvis den äldsta, fortfarande aktiva, svampföreningen och bildades fem år innan den franska svampföreningen Société mycologique de France, och 16 år före amerikanska Boston Mycological Club. Svampvännerna är aktiva året om. De har möten med föredrag eller bildvisningar en gång i månaden och svamputflykter under säsongerna maj–juni och augusti–oktober samt en längre svampresa vartannat år. Varje år arrangeras en svamputställning på Naturhistoriska riksmuseet.

De svampar som hittas på föreningens exkursioner och de som ställs ut på dess olika utställningar dokumenteras. På så vis kan man gå tillbaka i arkiven och se var någonstans det brukar växa en viss typ av svamp. Listorna finns på föreningens webbplats. Genom åren har flera kända mykologer varit ordförande, bland andra Hugo Stelin, Nils Suber och Åke Strid.

Källa: Stockholms svampvänner

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingBo Nylén är en av Sveriges mest kända mykologer. Han har medverkat som rådgivare vid många svamputställningar, svamputställningar, och i helgen deltar han på utställningen i Stockholm. Foto: Louise Tenn
Bo Nylén är en av Sveriges mest kända mykologer. Han har medverkat som rådgivare vid många svamputställningar, svamputställningar, och i helgen deltar han på utställningen i Stockholm. Foto: Louise Tenn
Konst

Svampvännernas utställning inviger svampsäsongen

Anton Nilsson

Årets stora svampexplosion är på väg och den 18 september bjuder Stockholms svampvänner in till en utställning på Naturhistoriska riksmuseet. Det blir en exposé över både vanliga och ovanliga svampsorter. Epoch Times pratar med svampexpert Bo Nylén.

Svamputställningen på Naturhistoriska riksmuseet anordnas tillsammans med Stockholms svampvänner, och det var på en av dessa utställningar som Nylén började lära sig artbestämma svampar för runt fyrtio år sedan.

På utställningen visas ett stort antal olika svampsorter fram, och Nylén är på plats med flera experter för att förklara och visa hur man kan känna igen de olika sorterna. Årets utställning är begränsad till enbart en dag, men utställningen brukar normalt pågå under en hel helg.

– Det är liknande som när människor är intresserade av växter eller fåglar, fast här tittar vi på olika svamparter. Vi är ute veckorna innan utställningen och samlar på oss olika svamparter vilka vi sedan lägger upp på tallrikar och etiketterar så att folk kan gå runt och titta på dem. Det finns bord både för de giftiga arterna och för de ätliga. Sedan finns det bord för arter som många kanske är mer intresserade av, säger Nylén.

Förutom exempel på olika svampar bjuder utställningen även på föreläsningar, tävlingar och tips på hur man på bästa sätt kan tillaga de olika sorterna.

Det går att plocka svamp under hela året och olika svampar har olika växtsäsonger. Specifikt nämner Nylén vårmusseronen som bara kan hittas mellan maj och mitten på juni. En fyrstjärnig svamp vars skördetid ligger långt bortom det som en lekman tänker på som svampsäsong.

Tiden för den stora svampexplosionen beror på vädret, och svampsäsongen startar vid olika tidpunkter på olika platser i landet. Utställningen på Naturhistoriska riksmuseet är förlagd till svampsäsongens start i Stockholmsområdet.

– Normala år börjar svampsäsongen i slutet av juli eller början på augusti, men i Stockholmstrakten har det varit ganska torrt med bara enstaka skurar. Skurarna har varit ganska våldsamma vilket gjort att vattnet inte riktigt gått ner i marken. Jag har varit ute nu i dagarna och hittat en del karljohan och kantareller, men den stora invasionen kommer ungefär när utställningen hålls, säger Nylén.

Man behöver dock inte ha bråttom då svampsäsongen håller i sig till de första frostnätterna och det har funnits år då man kunnat plocka svamp ända in på trettonhelgen.

På svamputställningen kan man få råd om hur man ska göra för att artbestämma olika svampar och man får också möjlighet att se ett stort antal arter på plats. Foto: Naturhistoriska riksmuseet

Nylén lärde sig artbestämma svampar av den framstående mykologen och svampexperten Nils Suber. Nylén blev fascinerad av hans sätt att artbestämma olika svampar, och just denna metod, att gå på svamputställningar och lära sig av någon som är riktigt duktig, är något han rekommenderar alla som vill börja plocka svamp. Men det är viktigt att man går med någon som verkligen kan och det är viktigt att man vet vad man stoppar i korgen.

– Det är precis vad jag gjort faktiskt. Får man den här starten, att man går med någon som kan och går på utställningar som någon kunnig har arrangerat, då får man en bra start i livet när det gäller svampar, säger Nylén.

Nylén lyfter fram hur kunskaperna inom matlagning är lika viktig som vetskapen om vilka svampar man bör plocka och hur man finner dem. Olika svampar kräver olika typer av tillagning och när vi pratar svamprecept tar Nylén karljohan som ett exempel.

– Vi tar en karljohan, men var säker på att det är den. Då ska du skära upp den i centimeterstora tärningar. Man ska inte lägga upp ett berg av svamp, utan svamp ska vara lagom. Sedan tar du en fin olivolja, hettar upp den och lägger i svampen med lite skivad vitlök. Då får du en fantastisk smaksättning. Sedan när den har blivit nästan friterad så tillsätter du lite svartpeppar, lite salt och lite cayennepeppar som stöd. Sedan behövs inget mer. Det går lika bra med ett glas bordsvatten som med ett glas rött till detta, och det slår nästan allt, säger Nylén.

Tidigare under säsongen brukar man säga att lövskog eller blandskog är att föredra, men när vi kommer in i den stora svampsäsongen kan man hitta svamp lite överallt. Det gäller att hålla koll på vad man plockar, då en del arter kan ge livslånga men om man äter dem. Det fanns förr en metod där man brukade smaka på svampen för att avgöra om den är ätlig eller inte, men just detta vill Nylén varna för.

Giftiga svampar behöver nämligen varken vara skarpa i smaken eller äckliga. Det är snarare en regel än undantag att de är milda. Om man är osäker går det att ta med svamparna hem och vid senare tillfälle titta i en svampbok eller konferera med någon svampkunnig. Svamparna är nämligen inte farliga förrän du äter dem, så det gör inget om de giftiga svamparna råkar nudda de ätliga i korgen. Men för att undvika att bära hem giftig svamp finns det några knep.

– Framför allt ska man titta på om det finns skivor under. Är det taggar under är de inte giftiga och fingersvampar är enbart måttligt oätliga. Men om det är en svamp med fot, hatt och skivor under så är det svårare. Är skivorna vita är det fara å färde, det spelar ingen roll om svampen är grön eller grå. Om svampen är brun är det fara å färde även om skivorna är bruna, säger Nylén.

Den vanligaste svampen som de flesta letar efter är kantarell men Nylén slår ett slag för kungschampinjonen. En svamp som många inte känner till och som ser ganska alldagligt ut, men som med rätt tillagning är en delikatess. Nylén upplyser om att man ganska snabbt kan få en bra överblick över ätliga och oätliga svampar om man bara besöker lite utställningar eller följer med någon kunnig ut i skogen, och visst finns det knep för var man ska leta.

– Det fina med kungschampinjonen är att den kan växa i vilken natur som helst, men det måste vara lite högre pH-värde i marken. Blomsterrika områden brukar ofta signalera ett högt pH-värde, så man behöver inte gå och mäta pH, utan om det är blomsterrikt kan det finnas kungschampinjoner, säger Nylén.

Kontakta journalisten: [email protected]

Stockholms svampvänner

Föreningen bildades 1879 av Matts Adolf Lindblad med syfte att lära ut svampkunskap till invånarna i Stockholmstrakten.

Föreningen är troligtvis den äldsta, fortfarande aktiva, svampföreningen och bildades fem år innan den franska svampföreningen Société mycologique de France, och 16 år före amerikanska Boston Mycological Club. Svampvännerna är aktiva året om. De har möten med föredrag eller bildvisningar en gång i månaden och svamputflykter under säsongerna maj–juni och augusti–oktober samt en längre svampresa vartannat år. Varje år arrangeras en svamputställning på Naturhistoriska riksmuseet.

De svampar som hittas på föreningens exkursioner och de som ställs ut på dess olika utställningar dokumenteras. På så vis kan man gå tillbaka i arkiven och se var någonstans det brukar växa en viss typ av svamp. Listorna finns på föreningens webbplats. Genom åren har flera kända mykologer varit ordförande, bland andra Hugo Stelin, Nils Suber och Åke Strid.

Källa: Stockholms svampvänner

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024