loadingForskarna avlyssnade tomatplantor med hjälp av ultraljudsmikrofoner, och liknar plantornas läten med ljudet när man trycker på bubbelplast. Foto: Itzhak Khait/University of Tel Aviv/TT
Forskarna avlyssnade tomatplantor med hjälp av ultraljudsmikrofoner, och liknar plantornas läten med ljudet när man trycker på bubbelplast. Foto: Itzhak Khait/University of Tel Aviv/TT
Vetenskap

Studie: Så låter växter när de plågas

TT

Växter lider inte i tystnad – utan ger ifrån sig klickande ljud som vi människor inte kan uppfatta. Det menar forskare från Israel som spelat in läten från plantor som de skurit i, eller utsatt för torka.

Frågan om växter kan ge ifrån sig ljud har länge debatterats vetenskapligt enligt de israeliska forskarna. De anser att deras nya studie ger bevis för att en blommande äng eller prunkande tomatodling är inte så tystlåten som man kan tro.

”Våra fynd tyder på att världen omkring oss är full av växtljud, och dessa ljud innehåller information till exempel om vattenbrist eller skador”, säger professor Lilach Hadany vid University of Tel Aviv, i en presskommentar.

”Tydligen kan ett idylliskt fält av blommor vara en ganska bullrig plats. Det är bara det att vi inte kan höra ljuden” fortsätter hon.

Skar i stjälkarna

Forskarna utsatte tobaks- och tomatplantor för olika behandlingar. Vissa fick inte vatten på flera dagar och vissa blev skurna i stjälken, medan andra togs väl om hand.

Plantorna avlyssnades med speciella ultraljudsmikrofoner, och inspelningarna analyserades med hjälp av AI-algoritmer som lärde sig skilja mellan olika plantor och typer av ljud.

Det visade sig att välmående plantor gav ifrån sig något enstaka läte per timme i genomsnitt. Men hos plantor som mådde dåligt handlade det om runt 35 läten per timme.

Volymen motsvarade ungefär människors prat, men ljudfrekvensen låg på mellan 40 och 80 kilohertz vilket det mänskliga örat inte kan uppfatta.

Djur kanske hör

Vissa djur – såsom möss, fjärilar och fladdermöss – kan däremot uppfatta ljud på dessa frekvenser. Och det är möjligt att både djur och växter har utvecklat en förmåga att höra och svara på ljuden, menar Lilach Hadany:

"Till exempel kan en nattfjäril som tänker lägga ägg på en växt, eller ett djur som tänker äta en växt, använda ljuden för att vägleda sitt beslut."

Om levande organismer verkligen kan reagera på växternas läten är dock oklart och är något forskarna håller nu på att undersöka.

Som bubbelplast

Så hur låter plågade växter? Ett slags poppande eller klickande ljud hörs på inspelningar där frekvensen skruvats ner så att människoörat kan uppfatta det.

På sikt skulle inspelningar av plantors ljud kunna användas inom jordbruket för att övervaka om de till exempel behöver mer vatten, föreslår forskarna. Även om den nya studien fokuserade på tomat- och tobaksplantor så spelade de även in ljud från bland annat vete, majs och kaktusar.

Resultaten publiceras i vetenskapstidskriften Cell.

(TT)

Så kommunicerar växter

(TT)

Det är sedan tidigare känt att växter har förmåga att ”prata” med varandra.

Kommunikationen kan ske via kemikalier som utsöndras av rötterna och läses av genom rötter hos närliggande växter. Eller så kan den ske ovan jord via luftburna kemiska signaler.

Forskning pekar även på att växter kan reagera på ljud från omgivningen. Till exempel har en studie visat att ett ljudet av pollinatörer gör att plantor producerar sötare nektar.

Hur ljuden från växterna själva uppstår är oklart. Men de israeliska forskarna tror att de kan komma ifrån en process där luftbubblor bildas och spricker i växternas kärlsystem.

Källa: Sveriges lantbruksuniversitet, Tel Aviv University.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingForskarna avlyssnade tomatplantor med hjälp av ultraljudsmikrofoner, och liknar plantornas läten med ljudet när man trycker på bubbelplast. Foto: Itzhak Khait/University of Tel Aviv/TT
Forskarna avlyssnade tomatplantor med hjälp av ultraljudsmikrofoner, och liknar plantornas läten med ljudet när man trycker på bubbelplast. Foto: Itzhak Khait/University of Tel Aviv/TT
Vetenskap

Studie: Så låter växter när de plågas

TT

Växter lider inte i tystnad – utan ger ifrån sig klickande ljud som vi människor inte kan uppfatta. Det menar forskare från Israel som spelat in läten från plantor som de skurit i, eller utsatt för torka.

Frågan om växter kan ge ifrån sig ljud har länge debatterats vetenskapligt enligt de israeliska forskarna. De anser att deras nya studie ger bevis för att en blommande äng eller prunkande tomatodling är inte så tystlåten som man kan tro.

”Våra fynd tyder på att världen omkring oss är full av växtljud, och dessa ljud innehåller information till exempel om vattenbrist eller skador”, säger professor Lilach Hadany vid University of Tel Aviv, i en presskommentar.

”Tydligen kan ett idylliskt fält av blommor vara en ganska bullrig plats. Det är bara det att vi inte kan höra ljuden” fortsätter hon.

Skar i stjälkarna

Forskarna utsatte tobaks- och tomatplantor för olika behandlingar. Vissa fick inte vatten på flera dagar och vissa blev skurna i stjälken, medan andra togs väl om hand.

Plantorna avlyssnades med speciella ultraljudsmikrofoner, och inspelningarna analyserades med hjälp av AI-algoritmer som lärde sig skilja mellan olika plantor och typer av ljud.

Det visade sig att välmående plantor gav ifrån sig något enstaka läte per timme i genomsnitt. Men hos plantor som mådde dåligt handlade det om runt 35 läten per timme.

Volymen motsvarade ungefär människors prat, men ljudfrekvensen låg på mellan 40 och 80 kilohertz vilket det mänskliga örat inte kan uppfatta.

Djur kanske hör

Vissa djur – såsom möss, fjärilar och fladdermöss – kan däremot uppfatta ljud på dessa frekvenser. Och det är möjligt att både djur och växter har utvecklat en förmåga att höra och svara på ljuden, menar Lilach Hadany:

"Till exempel kan en nattfjäril som tänker lägga ägg på en växt, eller ett djur som tänker äta en växt, använda ljuden för att vägleda sitt beslut."

Om levande organismer verkligen kan reagera på växternas läten är dock oklart och är något forskarna håller nu på att undersöka.

Som bubbelplast

Så hur låter plågade växter? Ett slags poppande eller klickande ljud hörs på inspelningar där frekvensen skruvats ner så att människoörat kan uppfatta det.

På sikt skulle inspelningar av plantors ljud kunna användas inom jordbruket för att övervaka om de till exempel behöver mer vatten, föreslår forskarna. Även om den nya studien fokuserade på tomat- och tobaksplantor så spelade de även in ljud från bland annat vete, majs och kaktusar.

Resultaten publiceras i vetenskapstidskriften Cell.

(TT)

Så kommunicerar växter

(TT)

Det är sedan tidigare känt att växter har förmåga att ”prata” med varandra.

Kommunikationen kan ske via kemikalier som utsöndras av rötterna och läses av genom rötter hos närliggande växter. Eller så kan den ske ovan jord via luftburna kemiska signaler.

Forskning pekar även på att växter kan reagera på ljud från omgivningen. Till exempel har en studie visat att ett ljudet av pollinatörer gör att plantor producerar sötare nektar.

Hur ljuden från växterna själva uppstår är oklart. Men de israeliska forskarna tror att de kan komma ifrån en process där luftbubblor bildas och spricker i växternas kärlsystem.

Källa: Sveriges lantbruksuniversitet, Tel Aviv University.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024