Studie: Fokus på dödstal kan ge en felaktig bild
Sverige hade en lägre dödlighet strax innan pandemin, vilket forskarna tror delvis berodde på en mild influensasäsong under vintern 2019–20. När pandemin slog till dog väldigt många av de äldre och sjuka. Efter virusvågen i våras sågs sedan en nedgång i dödlighet till under den normala, eftersom de äldsta och svagaste då redan dött. Bild: Mortality in Norway and Sweden before and after the Covid-19 outbreak: a cohort study


I varken Sverige eller Norge har dödligheten under pandemin legat över det normala genomsnittet jämfört med tidigare år, visar en ny studie. Detta trots att länderna haft olika strategier, och att uppfattningen ofta varit den motsatta.   

– Den rapportering som skett har gjort samhället paralyserat i sitt fokus på covid och antalet fall och dödsfall, säger Louise Emilsson, docent vid Oslo universitet, och en av de ansvariga för studien. 

Trots att dödligheten av covid-19 var nästan 15 gånger högre i Sverige än i Norge, så var den totala dödligheten i länderna så gott som oförändrad jämfört med de föregående åren.

Just detta fokus har lett till att i stort sett hela världen förespråkat nedstängningar, och Sverige har fått mycket kritik för sin strategi och sina till synes höga dödstal.

Louise Emilsson, docent på Oslo universitet och  bitr. enhetschef och distriktsläkare i Region Värmland. Foto: Privat   

Den norsk-svenska studien som genomfördes av forskare på Oslo universitet tittade på Sverige och Norge som hade vitt skilda strategier för att hantera pandemin. Till skillnad från Sverige hade Norge strikta åtgärder med mycket omfattande nedstängningar av samhället. 

Forskarna fann dock att trots att dödligheten av covid-19 var nästan 15 gånger högre i Sverige än i Norge, så var den totala dödligheten i länderna så gott som oförändrad jämfört med de föregående åren.

Sveriges topp av dödsfall under våren gav intryck av att dödligheten av covid-19 var mycket hög. Men enligt forskarna kan orsaken delvis vara att dödligheten var lägre än normalt före den första covid-19-vågen i Sverige, vilket medförde att många av de redan sjuka och svaga gick bort under den första pandemivågen. 

Dödlighet per 100 000 individer i Norge (brun) och Sverige (blå) den 29 juli, 2019 till den 26 juli 2020 (heldragna linjer), genomsnitt 2015-2019 * (streckade linjer) och Covid-19 associerad dödlighet (prickad) . Den röda vertikala linjen visar tidpunkten för Covid-19-utbrottet i Norge och Sverige (11 och 12 mars). Medel beräknas från fyra tolvmånadersperioder definierade som: 2015/16: 27 juli 2015 till 31 juli 2016; 2016/17: 1 augusti 2016 till 30 juli 2017; 2017/18: 31 juli 2017 till 29 juli 2018; 2018/19: 30 juli, 2018 till 28 juli, 2019.

Att de ekonomiska konsekvenserna på samhället skilde sig åt mellan de båda länderna till följd av Norges strikta åtgärder syntes tydligt i studien. Norges samhällskostnader var 2,6 gånger större än Sveriges.

Emilsson poängterar dock att nedstängningar av samhället orsakar betydligt mer skador än de ekonomiska. Därför bör man titta noga på vilka åtgärder som vidtas och för vilka grupper. 

– Att stänga gymnasieskolor anser jag vara mycket skadligt för yngre generationer och nyttan måste vara mycket stor för att det ska vara försvarbart, säger hon.

Studien visar att från mars till och med sista november har 75 personer i Sverige, vilket motsvarar 0,001%, i åldrarna 0–49 år dött efter positivt covidtest.

– Att då hålla 6,4 miljoner unga människor i nedstängning som bland annat orsakar ekonomiska svårigheter, ensamhet och depressioner hos åtminstone tiotusentals individer, … förefaller uppenbart att det för samhället i stort innebär betydligt mer skada än nytta, säger Emilsson.

Samtidigt har belastningen på vården i Sverige varit mycket hög, och de värst drabbade har varit de allra äldsta. Därför behöver man istället rikta in sig på att skydda de äldre och sköra på ett ännu bättre sätt, anser Emilsson. 

– Att vi fått in så mycket smitta på boenden är det verkligt beklagliga för Sveriges del, säger hon och menar att man måste jobba strukturellt för att säkerställa bättre tillgång till fast personal inom vården, så att personal med gott samvete kan stanna hemma vid symptom. 

Dessutom anser hon att vården behöver förbättras på boenden för att minska inläggningar på sjukhus och transporter fram och tillbaka mellan olika vårdinrättningar. 

–För Sveriges del tycker jag att vi borde hålla fast vid de smittskyddsåtgärder som vi haft hela tiden, undvika ytterligare restriktioner och vädja till medborgarna att själva ta sitt ansvar.

Fakta

Vad den norsk-svenska studien visar

· Överdödligheten är i paritet med ett dåligt år av vanlig influensa 

Sverige hade en lägre dödlighet strax innan pandemin, vilket forskarna tror delvis berodde på en mild influensasäsong under vintern 2019–20. När pandemin slog till dog väldigt många av de äldre och sjuka. Efter virusvågen i våras sågs sedan en nedgång i dödlighet till under den normala, eftersom de äldsta och svagaste då redan dött. Detta kan förklara varför den totala dödligheten inte var högre under pandemin än under de tidigare åren. 

· För åldersgrupperna 0–69 har dödligheten varit lägre än tidigare år

Studien visar tydligt att i åldersgruppen 0–69 råder det underdödlighet i båda länderna.

· Låg risk att dö av covid-19 i åldrarna 0–49

Från mars till och med sista november är det 75 personer av totalt 6,4 miljoner svenskar (0,001%) i åldrarna 0–49 år som dött efter positivt covid-19-test.

· Annan dödsorsak

Flera av de 7000 som dött med covid-19 hade sannolikt dött på grund av övrig samsjuklighet ändå. Vad gäller dödlighet så är den totala siffran det mest relevanta.