Idag är det ett år sedan kuppförsöket i Turkiet. President Recep Tayyip Erdogan ska hålla tal och stora arrangemang lyfter fram att kuppförsöket slogs ned. Målet är att göra 15 juli 2016 till en historisk vändpunkt i klass med grundandet av den moderna republiken 1923.
Det blodigaste kuppförsöket i Turkiets moderna historia skedde då en missnöjd grupp inom armén försökte störta Erdogan. Kuppförsöket slog fel. Det kuvades av polis och regeringstrogna soldater på ett par timmar.
Minst 249 personer dog, utöver den grupp som aktivt deltog i kuppen, och över 2 000 skadades.
Tiotusentals straffade
President Erdogan svarade på kuppförsöket med att utlysa undantagstillstånd. Hela året har präglats av hans motåtgärder. Över 100 000 offentliganställda har fått sparken eller stängts av från sina jobb inom polis, armé, domstolar och skolväsen. Omkring 50 000 personer har gripits, bland dem 200 journalister.
Bara några timmar före firandet av årsdagen fick ytterligare 7 563 veta att deras tjänster inte längre är önskvärda.
I april i år hölls en folkomröstning, som dessutom ger presidenten utökad makt.
Ställer krav på USA
Gülenrörelsen, vars ledare lever i exil i USA, pekas ut som ansvarig för kuppförsöket och de avskedade eller till och med fängslade som Gülenanhängare.
Fethullah Gülen själv - som tidigare var en av Erdogans bundsförvanter - förnekar inblandning, men Turkiets USA-ambassadör uppmanar i en Reuters-intervju amerikanska myndigheter att gå igenom hans kommunikation för att säkra bevis på att han hade en ledande roll.
(TT-AFP)